På kvällen 24 maj åkte vi iväg till Kimito, precis som många fredagar tidigare. Men det var för en lite annan och mycket snabbare visit än vanligt. Per åkte till Nagu på lördagsmorgonen, och jag och Alma var på hundutställning i Kimito. Vi deltog inte, men vi var och tittade. Då jag var yngre var jag med och tittade varje gång det ordnades hundutställning i Kimito, men det är längesen sist. Både som jag varit med och som det ordnats.
På vägen till utställningen var det helgalet väder. Det blandade mellan uppehåll, lite regn, riktigt hårt ösregn så man knappt såg något, och hagel! Under tiden vi var där hade vi ändå ganska tur med vädret. Två skurar kom det. Den första var ganska lätt, och vi klarade oss bra med regnkläder och paraply. Men den andra skuren fick vi söka oss under tak för. Och sen dök solen upp en kort, kort stund och värmde skönt. Men sen blev det mulet och blåsigt och kallt igen.
Alma tyckte det var superspännande med alla hundar och människor och alla som ville klia henne. Däremot fattade hon inte varför inte alla hundar, och speciellt alla taxar, var där för att leka med henne. Och hon kände sig djupt förolämpad över att hon inte var en del av allas gos och konversationer. Så söt. Och jag tyckte det var hur roligt som helst att få se en massa taxar, titta lite på då de ställdes ut eftersom jag inte tror jag sett så mycket på det förut, och sen såklart få se en del finska stövare! Tyvärr hann vi inte se stövarnas utställning, för domaren i den ringen var ganska mycket efter tidtabellen och vi hann åka innan det var deras tur. Så himla synd!
Strax över 12 bestämde vi att vi var klara på utställningen. Vi frös alla rejält, och vi hade en annan tid att passa också. Jag hann pusta ut och ta det lugnt en stund och lösa korsord då vi kom hem. Sen var det mat (Fisksoppa! Gott!), och sen tog jag med mig kameran ut en sväng. Det var så mycket som blommade så jag kunde liksom inte låta bli! Bland annat så blommade äppelträden, och jag tycker de blommorna är så himla fina. Det bytte också hela tiden mellan att vara klarblå himmel och sol, till att vara kolmörkt och kanske komma några droppar regn, och så allt där emellan. Men det kom inga superskurar som tidigare under dagen.
På kvällen skjutsade mina föräldrar mig en bit, där jag mötte upp Per, och så åkte vi tillbaka till Helsingfors. Det kändes ovanligt att komma tillbaka redan på lördag, och vi tyckte både det kändes helt som söndag.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar