En höstig vecka i Kimito, dag 3-4

Måndag 30 september

På måndagsmorgon kom Per hit med James. James hade varit med honom hos hans föräldrar under helgen, i och med att han själv sen skulle bort. Då han lämnat av James åkte han vidare till Helsingfors, eftersom han skulle åka till London på arbetsresa tidigt följande morgon.

Vi andra hade en fullspäckad dag framför oss! Efter lunch for vi till Kimito. Vi började med att åka till gravgården och plantera blomman, det vi hade tänkt göra dagen innan men som inte blev av på grund av regnskuren. Efter det ville James gå in i kyrkan och titta. Han har frågat om det flera gånger förut, men den har alltid varit stängd då vi varit dit, men den här dagen var det öppet. James första reaktion då vi kom in i kyrkan var "Oj vad det är fint!!" Och det måste jag hålla med om. Kyrkor brukar för det mesta vara väldigt fina, och Kimito kyrka är något extra.

Efter det fortsatte vi till biblioteket. Då vi såg Arne Alligator i Villa Lande tidigare i år märkte han att det var ett bibliotek där, och undrade om vi någon gång kunde fara dit. Den här dagen blev det äntligen av. Dom har varit till olika bibliotek ungefär varje vecka på dagis under september, så intresset är extrastort just nu. 

Vi lånade en hel hög med böcker att läsa under veckan, och gick sedan för att gunga en liten stund i lekparken vid biblioteket. 

Efter att ha ätit mellanmål hemma hos mamma blev det en snabb runda ner till stranden ännu, och efter det lekte James och mamma ute tills det var middag.

Då James skulle sova läste vi flera av böckerna vi hade lånat. Efter att han hade somnat hann jag göra lite jobb, och titta på tv en liten stund innan jag också gick och lade mig.

Tisdag 1 oktober

Medan James åt lunch på tisdagen passade jag på att göra lasagne så det skulle vara klart att lägga i ugnen då det var dags för middag. Sen åkte vi till min moster. James hade redan i några veckor pratat om att han ville åka och hälsa på dom, och mata deras höns. Så, det var planerna för dagen.

Matandet av hönsen gick lite sådär. Han hade med sig lite gott till dom, och vågade mata dom en kort stund, men sen blev han lite rädd för dom. Så istället ville han gå in och leka.

Efter att ha lekt inne en stund, och tagit paus för saft och bulle, ville han gå ut och leka i deras Muminhus istället.

Efter lite lirkande lyckades vi få honom övertalad om att det var dags att åka hem. Han hade inte alls lust. På vägen hem förde vi också lite blommor till mommos hus, så dom kan övervintra där. James har inte varit till det huset på många år, jag tror han var yngre än 1 år då han var dit, så han kom inte ihåg att han varit dit förut.

Då vi kom tillbaka hem var det dags för mellanmål, och sen ville James raka vägen ut tillbaka och leka. Och så blev det. Han och mamma lekte ute, och jag passade på att jobba lite, och sen laga middag.

Efter det fortsatte jag göra jobbgrejer, och sen var det bastu innan det var dags för kvällsmat för James. Han hade bestämt att han ville att mamma skulle natta honom, vilket var en ny grej. Han har aldrig förut bett någon annan än Per eller mig att natta honom, och sen faktiskt gått med på det. Men den här kvällen var han nöjd med sitt val. Jag var beredd på att jag kanske skulle behöva gå och ta över nattningen ifall han ångrade sig, men det gick hur bra som helst. Jag glömde också säga åt mamma att vi har ett maxantal böcker vi läser, så han lyckades få mamma att läsa hur många böcker som helst. Vilket säkert bidrog till att han var nöjd med sitt val, haha!

Medan mamma nattade James fortsatte jag jobba. Sen tittade vi på tv en stund innan det var dags att gå och lägga sig.

En höstig vecka i Kimito, dag 1-2

Sista helgen i september åkte vi iväg till Kimitoön. Planen var ursprungligen att vara där lördag till tisdag eftersom dagis hade utbildningsdag på måndag och därför var stängt, så en långhelg på ön skulle passat perfekt. Men sen råkade Per få en arbetsresa att passa in tisdag-torsdag, så James och jag blev kvar till fredag. Perfekt med en liten höstlovsvecka för James.

Lördag 28 september

Vi startade från Helsingfors runt klockan 10, och eftersom vi inte stannade alls på vägen var vi framme redan lite före klockan 13. Skönt! Jag for en snabb sväng till mamma och åt en sen lunch, och förde Alma och mina saker.

Just den här dagen var det Äppeldagen på Söderlångvik gård. Arne Alligator skulle vara där, så vi funderade på att åka dit. Men eftersom vädret var ganska blandat så hade vi inte berättat för James om våra planer, ifall det skulle börja regna så mycket att det inte kändes värt att åka.

Som tur var verkade vädret lite bättre än vad som utlovats, så 14-tiden blev att åka iväg till Söderlångvik! James blev eld och lågor då han fick höra om dagens planer.

Precis då vi kom dit kom det förstås en regnskur, men det var inte så farligt. Jag klarade mig fint med paraply, och James hade regnhalare. En stund orkade James lyssna, men sen tyckte han det andra verkade intressantare och han ville se vad annat som fanns. Som tur var hörde man Arne bra fast man var en lite längre bit ifrån.

Jag har inte varit till Söderlångvik gård på flera år, så det var roligt att vara dit igen. Så fint område. Glömmer alltid bort hur fint det är, tills jag kommer dit igen och påminns om det.

Det fanns en hel del att titta på. Favoriterna blev ändå att kasta ringar och bollar. 

James ville absolut inte åka hem. Vi var där 1-1,5 timme, men han skulle gärna varit där mycket, mycket längre. Det slutade regna en stund efter att vi kommit dit och sen var vädret helt okay. Men vi andra var inte lika ivriga på att bli där så mycket längre, efter att ha suttit i bilen redan flera timmar den dagen, och nästan bara hunnit packa ur bilen innan vi åkte iväg igen. Dessutom var det dags för James att äta middag, speciellt eftersom han inte riktigt hade haft ro att äta ordentligt tidigare under dagen då han var så ivrig och otålig på att få vara hos fammo och faffa.

Till slut gick han ändå med på att åka därifrån. Dom åkte tillbaka till Pers föräldrar, och jag till mamma. 

Hemskt mycket mer av värde blev inte gjort den dagen, för det hade redan varit en lång dag. Dagen man åker till/från Kimitoön känns MYCKET mer nu då vi har barn, för det kräver så mycket mer av en då man behöver underhålla någon som tycker det är vääääääldigt lång väg och tar vääääääldigt länge.

Men det blev i alla fall sol en stund på kvällen, och en regnbåge syntes till!

Jag avslutade kvällen med att titta på första halvan av den svenska filmen One more time. Finns på Netflix, och är tips om man vill se på en ganska mysig, rolig film som inte kräver så mycket av en!

Söndag 29 september

Jag hade sovit lite dåligt och kände mig mest trött hela dagen, och hade huvudvärk som inte ville ge sig. En riktigt seg söndag.

Mamma och jag for till Kimito för att handla. Planen var att först fara till gravgården med blommor. Men inom någon minut från att vi stigit ur bilen kom en sån otrolig regnskur! Vi trodde först det var hagel för det var så hårt regn. Jag hoppade snabbt tillbaka in i bilen, men min jacka hann ändå bli rejält blöt. Det var en galen regnskur! Så det fick bli till en annan dag. Istället for vi och handla. 

Då vi handlat färdigt, vilket inte alls tog länge, sken solen och det var hur fint som helst! Då vi kom hem hade jag planer på att ta en promenad, men eftersom jag såg en hel del mörka moln avvaktade jag lite. Och det var tur, för det kom en skur till. Men den drog över väldigt snabbt, och sen vågade jag mig och och gå.

Efter promenaden lagade jag middag och då kom det igen några lätta regnskurar, trots att solen sken. Knäppt väder den här dagen.

Väldigt mycket mer blev inte gjort den här dagen. Jag hann vara i bastu, och sen löste jag korsord en del av kvällen. Och jag fortsatte ha huvudvärk.

Jag avslutade kvällen med att se andra halvan av One more time.

En liten söt septembermarknad

Ett veckoslut i slutet av september ordnades en liten söt marknad en liten bit ifrån oss. Den påminde oss väldigt mycket om marknaderna som ordnades lite hela tiden i England, och som vi lite saknat.

Det blev en väldigt snabb runda dit. På vägen dit såg James ett barn som åt på något, och han var väldigt bestämd att han ville ha en likadan. Och så blev det. Någon sorts marshmallow-liknande grej, som faktiskt var ganska god. Men otroligt söt. James åt kanske max 1/4 innan han fick nog. Han är inte väldigt förtjust i sötsaker, utan det räcker ofta med ganska lite för att han ska vara nöjd, och han ber väldigt sällan om att få. Ofta verkar det som konceptet godis är mer spännande att det faktiska godiset.

Han fick också spela ett spel där man skulle fiska upp en fisk, och sen baserat på siffran under den fick han välja mellan några olika vinster. Han valde gatukritor, och provade dom genast vi kom hem. Han har provat sådana förut några gånger då något annat barn haft såna på gården, och han har tyckt att dom varit roliga att rita med.

Vi var på marknaden kanske max 15-20 minuter, men det var ändå en trevlig liten utflykt i det fina höstvädret. Det blev också en skön liten promenad eftersom marknaden bara var 1 kilometer hemifrån.

Mini Midnight Run Helsinki 2024

Under sommaren (eller om det var våren?) anmälde Per sig till Midnight Run via sitt jobb. Senare såg jag att de i år också hade Mini Midnight Run, och i augusti bestämde jag mig för att anmäla James till det. Fullt medveten om att det kommer vara en sådan där grej han antingen kommer älska eller hata. Som tur var visade det sig vara en grej han älskade! Vi berättade om det ungefär en vecka i förväg (ifall han skulle varit skeptisk och vi skulle behövt övertyga honom om att det nog skulle bli kul), och han blev eld och lågor! Väntade otåligt hela veckan, och var alla dagar ledsen över att det inte var springtävling redan "imorgon".

Till slut kom lördagen äntligen, och vi åkte iväg. Han tyckte det var så spännande!

Först lyssnade vi på Arne Alligator. 

Och sen var det dags att springa! Första några metrarna ville han bara vara i Pers famn, men sen ville han springa själv. Loppet var 300 meter, och han sprang så duktigt och var så ivrig och så glad. 

T-skjorta ingick i anmälningsavgiften. En omedelbar favorit. James hade den på sig hela dagen, och sen skulle den också vara ovanpå pyjamasen så han kunde sova med den på sig. Och sen hade han den ännu på sig följande dag. Han pratade om att han ville ha den på sig också följande natt, men efter att ha bytt till pyjamas glömde han bort det och jag kunde lägga den i tvätten.

Då dom kom i mål fick dom medalj och en goodiebag. Kanske inte den allra bästa goodiebagen för yngre barn. Men det råkade sig att tandkrämen man fick är tandkrämen James använder. Och Per och jag gillade vattnet och Corny-stången.

Och dom här älskade vi alla tre! James skulle ha kunna sluka hela påsen redan i bilen på vägen hem. Jättegoda! Jag gillar inte riktigt knäckebröd och trodde det här skulle vara miniknäckebröd med smak, men det är mer mot surskorpshållet, och såna gillar jag!

Efter att James hade sprungit tittade vi runt lite på vad annat som fanns. Flera av sponsorerna för dom "riktiga" loppen hade inte ännu kommit dit, men ett gym fanns på plats med cornhole-spel. James lyckades faktiskt få en påse i, och fick en tygkasse.

Sen hade vi tänkt att vi skulle försöka ta oss hemåt. Men James vägrade. Han ville bara vara kvar, det var det enda han ville. Han ville inte göra något speciellt där, han ville bara vara där. Till slut övertygade vi honom om att gå och träffa en av mina vänner som precis kommit in till stan och skulle springa på kvällen. Så då gjorde vi det. Och då vi sen gick förbi Senatstorget på väg tillbaka så hade alla barn sprungit och det hände inte så mycket mera där. Då var han okay med att vi åkte hem.

Per var mest bara hem och svänga och så for han tillbaka in till stan igen. Det hade lovats regn hela dagen, men vi hade tur och det kom bara några få droppar precis då James sprang, men resten av tiden vi var i stan så regnade det inte. Meeeen då Per for iväg började ösregnet, och det blev en väldigt blöt runda för dom. 

Själv nattade jag en trött men glad James, och sen åt jag pizza framför tvn, och följde med hur springandet gick för dom jag kände som var och sprang 5 kilometer.

Sveaborg augusti 2024

Så länge vi bott i Helsingfors har vi sagt att vi måste göra Sveaborgsutflykterna till en tradition, och åka dit minst en gång per år. Ändå har vi bara varit dit typ 2-3 gånger under dom snart 10 år vi bott i Helsingfors. Jag tror att jag kanske varit till Sveaborg flera gånger under åren jag INTE bott i Helsingfors, än medan jag bott här. 

En lördag i augusti bestämde vi oss för att nu var det verkligen dags att åka dit igen. Det blev James första besök dit, fast vi alla somrar planerat åka. Eftersom vi inte varit dit med honom förut hade vi ingen aning om vad han skulle tycka, och vi var beredda på att vi eventuellt skulle få sitta på någon lekplats hela dagen. Vi hade med oss lite mellanmål/lunch, och bestämde oss för att ta dagen som den kommer, och se vad James ville göra.

Dels för att göra dagen lite extra speciell, och dels bara för att det egentligen är lättast så, så tog vi först båten mellan Kronbergsstranden och Kronohagen istället för att ta bil eller annan kollektivtrafik. Och därifrån gick vi den korta biten till Sveaborgsfärjan. Vädret var superfint, fast det var ganska blåsigt. Jag ogillar att åka båt, men som tur var blåste det från något sådant håll att det inte gick väldigt mycket vågor någonstans där vi åkte. 

James älskar att åka den båten, och har åkt den mååånga gånger, både den här sommaren och förra. Och jag tror Per och James var och åkte den någon gång under vintern också.

Sveaborgsfärjan tyckte James också att var spännande. Det var en lite annorlunda båt jämfört med den som går från Kronbergsstranden. Vi tittade på kryssningsbåtarna som vi åkte förbi, och på en massa mindre båtar som var ute och åkte i det fina vädret.

Som vi lite hade trott ville James allra först till en lekpark, så så blev det. 

En liten stund lekte han innan han behövde på toa. Efter det tog vi lunch/mellanmålspaus, och sen gick James med på att vi skulle gå en sväng för att titta på andra delar av ön. Han var inte alls svårövertalad, utan tyckte genast det lät som en rolig idé.

Vi hade med vagnen eftersom vi tänkte att James kanske inte skulle orka gå så mycket, och det blir ofta att gå ganska långa sträckor då vi är till Sveaborg. Men han gick faktiskt större delen själv! Vi använder egentligen ganska sällan vagn nuförtiden, men i och med att vi inte ville behöva bära honom ifall han blev för trött var den med för säkerhetsskull. Dessutom gick det lättare att forsla alla saker vi hade med oss, än om vi skulle behövt bära allting, hehe. Himla praktiskt med barnvagn faktiskt, jag kommer nog sakna den ibland, sen då vi inte behöver den mera.

James är lite mörkrädd, så vi trodde inte han skulle vara så intresserad av alla gångar och tunnlar som finns på Sveaborg, men första han såg ville ha gå i! Så Per och James utforskade en hel del gångar och tunnlar, och James tyckte det var hur roligt och spännande som helst!

Med bestämda steg gick han hur duktigt som helst runt en ganska stor del av området! Jag är ännu imponerad av hur bra han orkade. Han tyckte dessutom det var väldigt intressant och spännande, och tittade intresserat på en massa olika saker. Ett litet hopp om att han kommer vara intresserad av historia och muséer har väckts i mig, ett intresse jag alltid lite hoppats på att kunna dela med mitt barn, men som jag tänkt att dom flesta barn nog inte tycker är så roligt/intressant. Vi har inte riktigt provat på någon sådan utflykt förut, men efter det här känns det som han kanske börjar vara tillräckligt gammal för att prova på något museum också.

Efter att vi hade gått en ordentlig runda och James började bli trött på att gå (och satt i vagnen sista biten, så helt onödig var den inte) gick vi tillbaka till lekplatsen vi var till i början. Vi hade ännu en stund på oss innan båten vi skulle ta skulle gå. Eftersom hundar inte får vara på lekplatserna så satt jag och Alma och väntade utanför. Alma behövde först titta att hon hade Per och James under uppsikt och hade koll på var dom höll till...

...sen gick hon med på att lägga sig på min rock på marken och vila. Hon gick också superfint större delen av promenaden runt ön, dessutom i full fart eftersom hon blir så ivrig då det är ett "nytt" ställe (tvivlar på att hon minns senast hon var dit, för det är flera år sen). Hon var riktigt slutkörd då vi kom hem, och dagen efter.

Efter 20-30 minuter lekande då James hann pröva det mesta i lekparken var det dags att åka hemåt.

James väntade ivrigt på att båten skulle komma.

James och jag spanade efter båtar igen på vägen hem. På vägen till Sveaborg såg vi Silja Line, och på vägen tillbaka såg vi Viking Line.

Vi behövde vänta en lite längre stund på båten tillbaka till Kronbergsstranden efter att vi stigit av Sveaborgsfärjan. James passade på att äta det sista av sitt mellanmål, han hade inte riktigt ro att äta det då vi hade lunchpaus på Sveaborg, så det passade bra att äta det nu istället.

Väl tillbaka på Degerö köpte vi glass som avslutning på vår utflykt, och sen åkte vi hem. Vi var hemma runt 17, så det blev middag för James, och sen hann han ännu ut och leka en stund. Sjukt ändå hur mycket energi det kan finnas i en (nästan) 4-åring! Resten av oss var riktigt trötta vi det här laget, men James for ännu på som ett yrväder och det tog en bra stund för honom att varva ner och somna på kvällen.

Vi hade verkligen en så himla rolig och trevlig dag på Sveaborg! Vi får se om vi lyckas göra det här till en årlig grej (eller kanske till och med fler än ett besök per år?), för James pratade i flera veckor efteråt om att han ville åka till Sveaborg igen, och frågade varje vecka om vi kunde åka då det blev veckoslut. Det är ju egentligen så lätt för oss att ta sig dit, ändå blir det så sällan av. Den här gången startade vi hemifrån runt 10:30, och var tillbaka runt 17, så det är inte ens en så lång dag. Båtresorna tar bara 15-20 minuter vardera. Vi var rädda att vi skulle få för lite tid på Sveaborg då vi tittade på vilka båtar vi behövde ta, men det blev alldeles perfekt med bara några timmar där (då vi åkt dit före vi hade barn så var vi där en riktigt lång dag och gick runt massor mer, därför visste vi inte riktigt hur mycket tid vi skulle behöva nu). Tråkigaste var nog den långa väntetiden mellan båt 1 och båt 2 på vägen hem. Ändå, helt perfekt längd på dagen/utflykten för James!