Långhelg

Vi har njutit av långhelg i och med att både Per och jag var lediga i fredags.

Under fredagen gjorde vi inte mycket, för vi hade ingen lust. Men vi passade ändå på att  handla mat till oss själv och till Alma. Mest för att slippa göra det under helgen.

På lördagen tog vi en extralång promenad, och gick dessutom en runda vi inte gått förut. Helt oplanerat blev det också ett kort stopp i en annan hundpark än den vanliga, för där fanns två taxar och en av ägarna tyckte vi skulle komma dit. Det var en normalstor tax och en dvärgtax, och sen en till betydligt större hund. Den stora hunden var en valp som var väldigt leksjuk, och Alma uppskattade inte alls att bli snöbadad av den. Som tur var höll den sig sen till den normalstora taxen, och dom två lekte på hur mycket som helst, så att Alma och den andra dvärgtaxen fick leka för sig själva.

Alma blev lite till sig då de större hundarna busade och kom lite för nära, så till slut ville hon bara sitta i famnen. Då tyckte vi det var dags att gå hemåt. Men ägaren till dvärgtaxen berättade vilka tider de brukar vara där, så vi kommer absolut gå dit igen! Alma blir alltid jätteglad då hon möter andra små taxar, men i hundparken i närheten av oss har vi hittills inte sett någon annan liten.



Då vi kom hem från promenaden var vi alla tre ganska trötta. Alma rullade snabbt ihop sig under en filt på soffan och sov djupt i flera timmar.

Det enda andra vi hade planerat för dagen var att titta på Melodifestivalen på kvällen.

Under söndagen bestämde vi oss för att städa lite. Nästan hela lägenheten var färdigstädad när vi inte orkade mer, så nu är det bara en liten, liten del som vi ska försöka orka reda upp nästa helg. Skönt! Det känns alltid så himla bra då man har städat färdigt.

Vår alla hjärtans dag

Som jag skrev i onsdagens inlägg är det här inte en dag vi brukar fira sådär jättemycket. I år hämtade Per McDonald's-mat, och hade också köp Oreo-bakelser. Under kvällen var vi som vanligt ut och gå med Alma, och sen tittade vi på några avsnitt Ullared, och det var det. En alldeles perfekt kväll, enligt mig. McDonald's och kaka passade mig betydligt bättre den här gången än blommor och presenter.



3: 30 tecken på att ert förhållande är dömt att misslyckas...eller?

I den här veckans avsnitt går vi igenom en lista med 30 tecken på att ens förhållande är dömt att misslyckas. Vi funderar lite kring de här punkterna och vilka vi håller med om, och vilka vi inte alls tycker stämmer! 

Vi berättar bland annat vad vi tycker om att dela täcke, om vi koncentrerar oss på varandra eller maten då vi är ut och äta, och om liknande humor är viktigt i ett förhållande.

(En liten disclaimer för det här avsnittet är ändå att absolut ingen kan veta hur någon annans förhållande mår. Varken den här listan vi hittat eller sen våra funderingar och åsikter kan bedöma om någon annans förhållande kommer ta slut. Det är något var och en måste avgöra själv. Både den här listan vi hittade, och det här avsnittet, är gjort med glimten i ögat.)


Glad alla hjärtans dag!

Glad alla hjärtans dag/vändag alla!

Vi har aldrig egentligen firat den här dagen på något väldigt speciellt vis, och jag vet att det är en dag som det alltid brukar muttras om (fast det gäller väl alla "speciella" dagar). Jag tänkte att ett inlägg som på något vis ändå handlar om Per och mig skulle passa idag, men jag ville göra något lite annorlunda. Så här kommer en liten lista som på sätt och vis handlar om vårt förhållande, kunde man väl säga. Sånt brukar jag ofta tycka är intressant att läsa om.
  • Jag sorterar tvätten, lägger den i maskinen och knäpper igång. Sen är det Per som hänger upp den och plockar ner den när den är torrt, jag viker kläderna (strumpor får han para ihop själv), och sen sköter vi själva om att våra egna kläder hamnar på rätt plats i rätt skåp. Jag gillar att byka, så därför tar jag glatt på mig det ansvaret. Däremot tycker jag det är tråkigt att hänga upp tvätten, och jag vill inte gå ner till torkrummet, så därför gör Per det. Jag tycker också om att vika den torra tvätten, och jag vill minnas att då jag hälsade på Per i Oxford då vi precis blivit tillsammans vek jag undan hans torra tvätt medan han var på jobbet, bara för att jag tycker det är kul.
  • Vi tycker båda ganska bra om att laga mat, och är också ganska duktiga. Under de första åren vi bodde tillsammans var det jag som gjorde middag större delen av tiden för att jag ville det och för att jag hade mer tid till det. Under de senaste 1-2 åren har jag verkligen saknat ork och inspiration, och jag har dessutom jobbat ganska mycket under kvällarna, så nu är det oftast Per som lagar mat.
  • Jag sover till vänster om Per. Vanligen vill jag vara längre bort från dörren, men av någon anledning har det i alla våra lägenheter blivit så att jag då sover till vänster, och därför är det nu "min" sida.
  • Vi har bott ihop sådär på riktigt sedan 1 september 2011 då vi flyttade till England. I nästan ett år innan det så bodde jag vissa veckor med Per i hans lägenhet i Pargas, men det var inte så att vi på riktigt bodde ihop.
  • Per ansåg sig vara en kattmänniska innan vi blev tillsammans, men blev sen både katt- och hundmänniska. Jag å andra sidan är absolut en hundmänniska, och skulle aldrig kunna tänka mig att ha katt. Att ha en hund i mitt liv på sätt eller annat är däremot näst intill obligatorisk. 
  • Jag är introvert, Per är extrovert. För oss funkar det bra, för vi jämnar liksom lite ut varandra. Jag tvingas göra saker oftare än vad jag annars skulle, och han tvingas låta bli att göra saker hela tiden.
  • Trots att det gått 9 julaftnar sen vi blev tillsammans har vi inte firat en enda tillsammans. Vi har nog ibland sett som snabbast under julaftonen, men aldrig firat tillsammans.

En snöig söndagspromenad

Helg betyder ju som bekant extralånga promenader med Alma. I söndags passade jag på att ta med kameran eftersom det ännu var ljust ute, och det dessutom var snö. Kände att jag behöver ha lite snöbilder sparade från den här vintern.

Alma hade full fart på nästan hela promenaden! 

Vi har inte gått mycket i centralparken på sista tiden, och sen sist vi var där har det kommit mer snö och de har nu dragit upp skidspår. Alma var inte förtjust i att behöva gå på mitten.

Vi hann också en sväng till hundparken. Jag tror det är första gången sedan september! Efter sist vi var där fick hon löptid, och sen var hon skendräktig. Dessutom har kvällarna varit så mörka, så det har inte varit så roligt att vara där. Alma gillar inte alls då det är mörkt. Men nu sprang hon som en liten vilding runt, runt, runt, och var mycket intresserad av hunden i inhägnaden bredvid.

Vi såg hur många som helst som var ut och skidade. Alma var mer eller mindre livrädd för varenda en. Tydligen är det där med skidor obehagligt.

Lyckades också få den här fantastiska bilden. Vet inte riktig hur hon har sina ben, men roligt ser det ut!

BetteBox februari 2018

I onsdags hämtade jag ut månadens BetteBox! Den här gången vägde den ganska mycket, så jag var mycket ivrig att komma hem och öppna den.

Jag blir alltid så glad när det är en box med produkter jag faktiskt kommer använda varenda en. Den här gången var det just en sån box. Det kommer visserligen ta ganska länge innan jag tagit mig igenom schampot och balsamet i och med att jag har flera som kommer gå före, och för att jag brukar vilja använda schampo och balsam i samma serie och alltså troligen inte kommer kombinera de här två. MEN jag kommer att använda dom!

Veckan såhär långt, enligt bilderna i min telefon

Jag känner att jag på sista tiden varit väldigt dålig på att skriva saker om min vardag. Ändå är det såna inlägg jag ofta gillar att läsa i andra bloggar, och såna inlägg jag själv uppskattar då jag själv går bakåt och läser gamla inlägg i min egen blogg. Därför tänkte jag ta en snabbtitt på några bilder jag har tagit med min telefon den här veckan! Som vanligt är det mest bara mat och bilder på Alma.

I måndags gjorde jag min favoritmat. Pasta med en köttsås som jag fått recept på av en kompis. Kunde äta det här minst en gång i veckan, men nu var det flera månader sen sist. Blir hungrig bara av att se bilden!

I måndags var det dessutom Runebergsdagen, och det betydde såklart att vi åt runebergstårtor! Gott!

I tisdags var Alma lite överivrig och trodde alla ljud hon hörde efter klockan 17 var Per som kom hem. Såklart hade hon lyckats vända båda sina öron fel väg, något som verkar vara ett "typfel" hos taxar. Det är alltid något öra som är på vift!

På onsdagen kom månadens BetteBox! Inlägg om innehållet dyker upp här på bloggen på måndag. Den här månaden var det en riktigt bra box igen, tycker jag.

Ibland behövs det lite snacks för att motivera sig att jobba. Torsdagens snacks var torkade äppelskivor, gjorda av min mamma. Jag kan sluka nästan hur många som helst av dom då jag väl börjar äta. Mycket godare än köpta!

Om man inte sitter "ordentligt" då Alma vill vara i ens famn så sätter hon sig såhär, nästan som om hon demonstrativt vill visa hur jobbigt och obekvämt det blir då man inte sitter som hon vill. Såhär söt och missnöjd var hon i fredags då jag satt på fel sätt.

Äntligen börjar det bli ljusare

Jag är ingen vintermänniska, så då det äntligen, äntligen börjar vara ljust lite längre in på kvällarna så är jag verkligen glad! Att solen plötsligt går ner först lite före klockan 17, och dessutom nån minut senare varje dag känns så bra. 

Just nu bidrar ju såklart snön lite till att det känns så ljust, men åååh att det snart är ljusa kvällar igen!!! Då blir dessutom kvällspromenaden med Alma lite roligare, och det känns lite mindre som om vi är ut med henne mitt i natten trots att klockan inte ens är åtta.

Någon annan som är lika glad som jag över att det märkbart börjar bli ljusare kvällar igen?

En helg i Kimito

Förra veckan mådde jag ganska risigt. Igen en gång en förkylning som aldrig riktigt bröt ut, tror jag. Mot slutet av veckan blev det värre, och jag mådde riktigt, riktigt dåligt. Dålig timing eftersom vi skulle till Kimito. 

Vädret var inte heller på vår sida. Det utlovades plusgrader, snöväder och dåligt före under fredagen så vi tänkte att vi kanske skulle åka redan på torsdagen. Men sen ändrades väderprognosen och det var istället torsdagen som bjöd på plusgrader och snöstorm. 


Under fredagen låg jag andra dagen i rad och mådde illa och kände mig allmänt dålig, och eftersom Per dessutom inte kunde gå tidigare från jobbet bestämde vi oss för att åka till Kimito först på lördag morgon, för skulle vi startat på fredagen skulle vi varit framme närmare midnatt och det kändes inte så lockande.

Så lördag morgon åkte vi iväg. Föret och vädret var fint tills vi kom till Bjärnå där det kom rejält med snö, och en stund där såg man knappt något alls på grund av all snö som vräkte ner. Men det lugnade ner sig lika fort som det börjat.

I och med att jag mått så dåligt ännu på lördagen morgon så var jag lite osäker hur kvällen skulle se ut. Men efter att ha fått i mig lite mat och hunnit vila lite kände jag mig bättre och kunde åka med och fira Pers mammas födelsedag, som var orsaken till att vi skulle till Kimito. God mat och bra sällskap, så jag är verkligen glad att jag började må bättre och kunde vara med!

Söndagen bjöd på riktigt, riktigt kallt. Tror det var -14 som kallast då jag tittade på termometern. Alma, som älskar snö, ville vara ute men ändå inte. Hon gillade inte kylan, men ville vara ute och leka i snön. Så hon vågade sig ut några korta stunder i alla fall, men sen ville hon tillbaka in i värmen.

Jag drog på mig en tjockt lager kläder och gick ut med kameran en stund, så jag kunde dokumentera att det nog varit snö den här vintern.













Almas favoritplats. Ibland ligger hon där bara för att hålla vakt i fönstret, ibland bara för att sova. Under helgen låg hon där också lite för att kunna ligga i solen. Det är längesen hon kunnat ligga och njuta i solen. Det är något hon verkligen älskar.

På söndag kväll var det dags att åka tillbaka mot Helsingfors igen. En bit av motorvägen fick man bara köra 60, och bara en av filerna var öppen, för inne i en av tunnlarna stod polisen som hade stannat en bil.

Varken Per eller jag kan minnas att vi förut skulle sett att de där "pillamporna" för filerna varit i användning. I alla fall inte för annat än vägarbeten. Så därför måste jag ju dokumentera det.

Idag har jag äntligen mått ganska bra igen. Så det känns som det kanske blir en bättre vecka vad gäller måendet.

2: Jag behövde ett äventyr så jag flyttade utomlands

Seeent igår kom vårt andra podavsnitt upp!

Den här gången pratar vi om att bo utomlands. Per berättar om då han blev intervjuad för jobbet han sen hade då vi bodde i England, och varför han var säker på att han inte skulle få jobbet. Jag å andra sidan avslöjar hur länge jag planerade min flytt utomlands.