10 år sedan flytten till England!

Idag är det 10 år sen vi flyttade till England. Och jag har lite svårt att hantera det. Det känns både som en livstid sedan, men också som om det var väldigt nyligen. Samtidigt är det ett helt annat liv. 

Jag kommer troligen ha ännu svårare att förstå och acceptera då det om drygt tre år blir 10 år sedan vi flyttade från England! 

Om ni vill läsa om tankarna och förberedelser innan flytten, flytten och första dagarna i England så hittar ni det under etiketten Flytten till England. Och vill ni läsa mer om tiden vi bodde där kan man gå tillbaka i bloggen och läsa inläggen skrivna mellan september 2011 och december 2014!

Jag tänkte dela med mig av några foton från flytten, men tydligen tog jag nästan inga foton alls. Troligen för att det här var före man hade vettig kamera i mobilen. Så det fick bli några bilder från flytten och någon från dagarna efter. Jag tror jag har delat alla här på bloggen förut, men som sagt så var det dåligt om bilder att välja mellan.

Lägenhet och några hektiska dagar

De senaste dagarna har varit ganska hektiska. I tisdags fick vi nycklrna till lägenheten, jag gick genast dit med lite saker och då Per kom från jobbet tog vi en taxi från hotellet till lägenheten så att vi skulle få med oss allt bagage.

Badrum.

Badrum.

Sött duschmunstycke.

Sovrum.

Sovrum.

Kök/Vardagsrum.

Kök/Vardagsrum.

Kök/Vardagsrum.

Hall.

Hall.

Då allt var i lägenheten (som är på 3e våningen i ett hus som har hiss, men som inte funkar) tittade vi runt lite, och sen blev det att ta sig till tågstationen. Vi gick lite nya vägar och det visade sig vara ganska fina områden vi gick igenom. Galet vackert och sjukt fina hus.

Unireklam!

Första gången jag åkte tåg. :D

Vi tog tåget till Southampton för att besöka Ikea. Tåget gick klockan 19 och tågresan tog ungefär en halvtimme. Då man är vid Southampton Central ser man Ikea en bit bort, så vi tänkte att det nog inte kommer att bli så svårt att hitta dit. Så fel vi hade. Vi lyckades gå fel en gång innan vi sen hittade en kille vi frågade om vägen så att vi hittade rätt.

Southampton.

Southampton.

Southampton.

Southampton.

Southampton.

Ikea stänger klockan 21, och klockan var 20 ungefär då vi kom dit. Världens läskigaste Ikea!! Hissen ville inte riktigt fungera, så vi fick ta rulltrapporna upp till 4e våningen. Rulltrapporna fanns ute i parkeringshuset, och man kunde se rakt ner på sidorna hela vägen. Det var inte alls roligt. Jag har ganska ordentlig höjdskräck så det är inget jag direkt ser framemot att göra igen. Så nästa gång hoppas vi att hissen fungerar!

Väl inne i Ikea tog vi oss snabbt till restaurangen där vi åt fantastiskt god fish and chips. Sen rusade vi vidare till butiken där vi i raserfart plockade åt oss det vi behövde mest och sen mot kassan. Där fick vi hjälp av en svensk vid snabbkassorna. Vi packade sakerna i två kassar och så skyndade vi mot tågstationen igen. Ett tåg skulle gå 20.51, och vi var rätt säkra på att vi inte skulle hinna, så vi hade inte så bråttom. Vi gick lungt till plattformen och fick veta att tåget var några minuter försenat (gick 21.56 istället), vilket betydde att vi visst hann med det! Så runt 21.30 var vi tillbaka i Bournemouth och tog en taxi hem.

Att få börja laga egen mat och ha ett kylskåp kändes som lyx efter en vecka på hotell!

Imorgon flyttar vi in i vår lägenhet!

Idag var vi till mäklarna igen, betalade lite till och skrev på lite papper. Imorgon går jag dit och hämtar nycklarna och så är det bara att flytta in! Så det kommer att vara lite dött på bloggfronten ett tag. Vi hoppas på att ha internet i slutet av veckan möjligen. Ikväll har vi (Per) fyllt i försäkringspapper och packat så mycket som möjligt.

Idag har jag skaffat ett brittiskt telefonnummer också. Ni som känner mig kan höra av sig till mitt finska nummer, Facebook eller här om ni vill ha det. :)

Vi köpte Coca-cola idag. Här kan man köpa flaskor som innehåller 1,25 liter.

Dag 4

På lördagen sov vi lite längre, slappade lite och höll på med lite papper som skulle skickas till mäklaren. Eller, Per höll på med det, jag letade upp lite papper jag skulle föra åt dom, och så tittade jag på barnprogram. Och städade upp lite i rummet. I det här landet pantar man inte flaskor, och det här var endast min andel flaskor,

Efter det gick vi till mäklarna med lite papper de ville ha, och sen for vi för att hitta kläder åt Per. Och utforska butikerna lite mer ordentligt. Vi har inte riktigt haft tid eller ork att göra det förut.

Det finns sjukt många smyckebutiker här. Och en och annan klädbutik, och ingen av dom är speciellt liten. Vi har TVÅ stora Primark i trakten. En i Bournemouth centrum och en i Boscombe (som är bara en liten, liten bit härifrån. Borde höra till samma stad också, tror jag).

Per hittade kläder åt sig, så vi började ta oss mot hotellet igen. Efter två dagar då vi gått antalet kilometer var mina ben och fötter inte helt med på att gå allt för mycket. Vi gick in i några butiker påväg från Primark också, och sen blev vi distraherade av tivolit som finns här.

Det var massor av folk lite överallt i stan, och det dansades och spelades musik. Tydligen började Bournemouth arts by the sea festival igår.

Vid tivolit finns också en ganska stor spelhall och så börjar piren på andra sidan om det. Vi var inte ut på piren eftersom vi hade massor av kassar med oss, så vi bestämde att vi skulle ta och göra det någon annan dag istället.

Angry birds!!

Vi var lite hungriga så vi skaffade flingburkar och lite mjölk. Och så skaffade vi nya tandborstar.

På kvällen kände Per för att besöka Asda som finns en liten bit från hotellet. Dessutom var vi hungriga. Han kom tillbaka med en kasse full med grejer. Gissa vad han betalade för det? Jo, £7.32!! För att lite visa hur stor kassen var så kan jag säga att den vattenflaskan som är längre ut är en 1,5 liters flaska.

Jag gillar att de måste skriva att det är gjort med RIKTIG ost.

Efter att ha ätit nudlar, smörgås och sallad i mängder de senaste dagarna börjar vi båda vänta riktigt, riktigt mycket på att få flytta in i vår lägenhet. Vi vill ha riktigt mat!!! Det är dessutom dyrt och jobbigt att leva såhär.

Dag 3

Följande dag började igen med att besöka lite mäklare och åka runt och se på lägenheter. Först var vi till mäklare som har ett helt annat system än de andra, ett system som är väldigt bra för de som inte har nästan pengar alls, men som inte visade sig vara något för oss. Killen som visade oss runt var väldigt trevlig, och väldigt ny på jobbet. Han hade en ganska grov dialekt, vi funderar att han möjligen är från London, det lät lite så. Han skulle visa oss två lägenheter, men den ena slapp han inte in i.

Så vi tog en paus och gick via stan för att äta lite. Där hittade vi en stor Hagrid-bild.

Sen började vi gå in till mäklare igen. Vi åkte iväg och såg en lovande lägenhet som vi gärna ville ha ifall vi inte skulle hitta något annat under dagen. Den var liten, men möblerad. Och killen vi var dit med var SÅ trevlig! Den yngsta av de vi haft att göra med, han var i vår egen ålder.  Han var en person man verkligen skulle ha lust att lära känna som privatperson. Han berättade dessutom om två gator vi inte ens skulle åka och se på lägenheter eftersom det var ett område där det inte var helt ovanligt med droger och andra otrevligheter. Han hade själv bott där i ett halvår, och bara det hade varit allt för länge sa han.

Efter det for vi tillbaka till stan och tittade på lite arbetskläder åt Per. Senare på eftermiddagen skulle vi iväg och se på ännu en lägenhet. Det hade varit en hel del yrande med den tiden, från mäklarens sida, så till sist blev vi ditskickade samtidigt som ett annat par. De hade "förkörsrätt" eftersom det var deras tid egentligen. Det var en fantastisk lägenhet. Ljuvlig på alla sätt. Och ganska stor dessutom. Tyvärr tog det andra paret den ganska genast, vilket vi nog förstår. Den där lägenheten skulle varit härlig till och med med finländsk standard. Fast lägenheten passade nog det andra paret bättre eftersom en av dem var rullstolsbunden och det verkar inte vara det lättaste att hitta en snygg och relativt billig lägenhet som är rymlig och utan någon form av trappor och andra hinder. Då vi var färdiga där gick vi tillbaka till hotellet.

Lite snyggare hus med en del palmer.

Det var en väldigt disig dag.

Vi hade två lägenheter kvar att se. Den ena visade sig vara uthyrd, och den andra som vi verkligen, verkligen ville ha skulle bli ledig först i slutet av september, vilket är allt för sent för oss. Vi blev väldigt besvikna, aningen stressade och lite desperata. Mäklaren tog oss med till deras kontor och kollade om de hade några lägenheter lediga nu, i vår prisklass. De hade en. Så vi åkte iväg och såg på den, och den var riktigt fin, men väldigt liten. Färdigmöblerad, vilket egentligen inte var vad vi letade efter. Men vi tog den i alla fall. Vi kommer att skriva ett 6 månaders kontrakt, och sen leta efter något större och möjligen finare. Förhoppningsvis får vi flytta in i början av veckan. Äntligen kunde vi pusta ut!

På kvällen blev vi sugna på Fish and Chips, så vi (Per) hämtade från en chippy som funnits här i 20 år. Och gått var det!

En lång dag. Men vi fick ju det vi letade efter i alla fall. Och ont i benen och fötterna.