Hur jag mått vecka 32 + tankar
I början av veckan fick jag veta att läkaren tagit beslutet att jag inte behövde en läkartid och inte behövde skickas till någon specialist vid Kvinnokliniken och inte skulle få någon annan medicin för mitt illamående som blivit värre. Suck. Känns tungt att mitt illamående fortfarande inte tas på allvar. Jag fick också veta att det är oklart när jag kommer få någon psykologtid, men förhoppningsvis ska jag hinna gå en eller två gånger innan bf. Helt ärligt har jag inte superhöga förhoppningar, för jag vet att det pratas så mycket om dom enorma köerna (som säkert är extralånga nu i coronatider), och på svenska är det ännu värre.
Större delen av veckan har jag mått ganska dåligt. Det varmare vädret som var över helgen gjorde nog det hela värre. Och till råga på allt åt jag tydligen något opassligt (eller en kombination av några saker, är min gissning) så jag en dag var dålig i magen och därför mådde riktigt, riktigt dåligt. Jag låg på soffan i en lidande hög hela dagen. Som tur var var det bättre redan dagen efter, också fast jag kände att magen kanske inte var helt okay ännu. Men jag mådde i alla fall bättre. Senaste dagarna har igen varit svalare, och jag har mått lite, lite, lite bättre.
Det mesta av grejerna vi behövt börjar sakta med säkert vara köpta i och med några beställningar jag gjort den här veckan. Såklart finns det ännu ett och annat som behöver skaffas, men inget som nödvändigtvis behöver köpas före bebisen kommer.
Magbild
Fotad 31+0.
Jag har fortsättningsvis en rätt liten mage, speciellt på morgonen då jag fotar dom här bilderna.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar