Andra trimestern (vecka 15-28)

Som jag nämnde i inlägget om första trimestern så varierar det lite hur man räknar trimestrarna tydligen. Jag har ändå valt att följa det som båda apparna jag använder säger, och enligt dem är andra trimestern vecka 15-28 (14+0-27+6).

Den här perioden har känts väldigt lång, men har ändå gått sjukt snabbt. Jag är såå tacksam för att det känns som om tiden går rätt snabbt, för jag avskyr verkligen att vara gravid.

Illamåendet fortsatte stadigt i början av andra trimestern. I vecka 17 fick jag äntligen, äntligen, äntligen lov att börja äta medicin mot illamåendet, och allt blev bättre nästan över en natt! Tack vare medicinen så minskade illamåendet så mycket att det knappt kändes av under en lång tid. Vagt fanns det nog där hela tiden, men det var såpass lite jämfört med förut så jag kunde börja leva ett mer eller mindre normalt liv. Kring vecka 23 började jag tyvärr känna av illamåendet igen, men det gick lite i vågor. Det har känts väldigt kopplat till det varma vädret och hunger. Mot slutet av trimestern började jag igen må väldigt, väldigt illa till och från. Vecka 26 spydde jag till och med en gång, första gången på väldigt länge. På grund av illamåendet har jag fortfarande inte kunnat göra sockerbelastningen, trots att den var inbokad för vecka 28.

Jag började långsamt, långsamt få nån form av aptit. Till en början var det ytterst begränsat vad jag kunde äta, men långsamt ökade det. Då jag fick börja äta medicin så kom aptiten tillbaka nästan genast också. Först ganska försiktigt, men ganska snabbt kunde jag börja äta normalt igen! Alltså enorm lycka! Och saker smakade gott och kändes inte som om det skulle komma tillbaka upp genast. Under andra trimestern började jag däremot bli känsligare med vad jag äter. Bland annat tror jag spyan i veckan 26 berodde på vad jag precis innan druckit och ätit. Mot slutet av trimestern fick söta saker mig oftast att må lite dåligt, och om jag åt fel saker eller för sent så var halsbrännan mycket värre.

Från och med vecka 18 började jag känna av ont lite här och där. Mycket kopplat till hur mycket jag har varit igång under dagen och vad jag gjort. En blandning av foglossning och ligamentssmärtor, tror jag. Ett tag hade jag fruktansvärt ont nattetid, men det blev bättre mot slutet av trimestern då jag började sova med en kudde under magen. Vad jag tror är sammandragningar har jag också känt av större delen av trimestern lite nu och då om jag gjort mycket under dagen eller känt mig stressad och spänd. Inget som gjort ont eller så, det har bara känts obekvämt. 

Mot mitten av trimestern någonstans så började jag få halsbränna på kvällarna. Ibland också andra tider på dygnet, men det har främst varit på kvällar och nätter. Det har också varit en del kopplat till vad jag ätit och druckit och hur sent. Jobbigt som tusan! Tycker det kunde räcka med illamåendet...

Mot slutet av trimestern har jag börjat känna mig väldigt uppblåst och huden har stramat på magen, speciellt på kvällarna. Riktigt obehagligt och jobbigt. Jag har ändå hittills inte hittat några nya bristningar någonstans, utan det är bara gamla som kanske blivit lite tydligare igen, och det är främst på låren. Jag har också känt mig hungrig ganska ofta, men mätt nästan genast jag ätit ens lite. Det känns liksom inte som om det ryms så mycket i magen längre, och det är jobbigt. Jag upplever det som jobbigt att behöva äta nästan hela tiden istället för färre större mål mat. Tidskrävande och stressigt.

Under den här trimestern har min hy blivit lite bättre igen. Säkert för att jag haft lite mer ork att ta hand om den igen och den inte är lika torr och obehaglig längre. Också fast den på inget sätt är perfekt så har jag haft väldigt, väldigt få finnar i ansiktet, och väldigt få på ryggen. Skönt att det har vänt! Av någon anledning har mitt hår också blivit mycket snyggare, och hålls rent sååå mycket längre än vanligt! Jag vet att det är något som kan hända under graviditeten, och jag tror också det att jag tvättat det mycket mer sällan har bidragit en del.

I vecka 18 kunde jag börja äta mina vitaminer igen. Men det har ändå gått lite i vågor med när jag ätit dom. Just för att dom är så himla stora så jag inte kan svälja dom utan att dela dom i en massa delar och sen svälja dom med nåt som har kolsyra i sig så är det så tidskrävande att jag till och från bara inte orkar. Kolsyra kan ibland också göra halsbrännan värre, så inte alltid något jag klarar av att dricka.

Kring vecka 20 började jag känna försiktiga rörelser, som snabbt blev tydligare och starkare. I och med att moderkakan ligger i framvägg så dämpar den ju lite. Mot slutet av trimestern var rörelserna ändå väldigt tydliga, och sparkarna var väldigt starka och man kunde tydligt börja se dom på utsidan. 

Mina järnvärden har fortsatt vara bra, vilket är skönt att höra. I alla fall något jag inte behövt ha problem med!

I och med att jag inte har en så stor mage ännu har det tagit länge innan den känts som om den varit i vägen, men mot slutet av andra trimestern har den börjat märkas av och vara lite mer i vägen. Fortfarande inte så att jag inte skulle kunna göra grejer själv eller böja mig ner och sådär, men jag har fått ändra hur jag gör vissa saker eftersom magen annars tar emot.

Jag har inte känt att jag har några cravings. Jag har lite slutat vara sugen på lakrits och salmiak, troligen för att jag nu vant mig av vid att äta sånt så jag har lite glömt bort det. Jag funkar ju överlag så också att jag har cravings, alltså fast jag inte är gravid, så jag har inte märkt någon skillnad egentligen. Vi har ätit en hel del jordgubbar, men det hör sommaren till och jag älskar jordgubbar. Skulle när som helst kunna äta nästan hur mycket som helst. Men jag har såhär långt in i graviditeten inte haft något jag varit sjukt sugen på och vill äta hela tiden, jag har mest bara haft saker jag absolut inte vill ha.

Jag har inte lidit väldigt mycket av trötthet. Det finns dagar då jag blivit väldigt, väldigt trött, men det är inget problem jag haft dagligen. Mot slutet av trimestern har jag börjat sova väldigt mycket sämre, och det gör ju i sin tur att jag är tröttare på dagarna. Men eftersom jag inte har så mycket tider att passa tidigt på morgonen så kan jag sova på morgonen istället, då när jag oftast sover som bäst, och det hjälper ju så jag inte är så trött dagtid. Om jag gjort lite mer under dagen blir jag däremot trött ganska snabbt. 

Magbilder

Under den här trimestern kan man börja se förändringen, också fast jag inte tycker den är enorm på bilderna. Det märks mycket mer i verkligheten. Men det märks i alla fall en vändning efter att jag äntligen fick börja äta medicin i vecka 17. Bilderna är fotade under förmiddagen, och då är magen alltid mycket mindre. Så kvällstid är magen betydligt större.

Bara ~12 veckor till då. SOM jag väntar på att graviditeten ska vara över!!! Jag har haft nog ungefär sen vecka 5, och ibland vet jag inte riktigt hur jag ska orka de här sista veckorna. Det känns som om jag varit gravid och mått dåligt i typ halva mitt liv, och jag minns inte ens hur det känns att inte må illa eller ha ont och vara otymplig på alla möjliga vis.