För ett tag sen började jag fundera över humorns betydelse i mina relationer. Både då det kommer till vänskapsrelationer och Pers och min relations. Humor är otroligt viktigt för mig, jag är en person som vill kunna skratta hejdlösa mängder tillsammans med de människor som står mig nära eller som jag umgås med ofta. Jag föredrar att ha människor runt mig som åtminstone till viss del delar min humor.
I alla de kompisgäng jag hört/hör till har vi delat i alla fall en del humor, och vi har hur roligt som helst tillsammans. Det är grupper där det är svårt att inte gå därifrån och inte ha ont i alla delar av kroppen som man använder då man skrattar, och inte ha skrattat så man gråtit.
Jag tror inte det går en enda dag utan att Per och jag skrattar tillsammans.Vissa dagar skrattar vi massor och åter massor, andra dagar kanske lite mindre. Men vi skrattar ändå varje dag. Varenda en. Vi har väldigt likadan humor, vilket såklart underlättar. Och så känner vi varandra väldigt bra. Vi vet vad den andra tycker är roligt, och vad den andra skrattar åt.
Jag tror inte att jag skulle kunna vara i ett förhållande där den andra personen inte tycker humor är viktig alls, och där personen inte delar min humor. Jag behöver en person som får mig att skratta högt varje dag. För ibland kommer det dagar där det är otroligt svårt att själv hitta saker att skratta åt, eller ens le åt, och då behöver jag en person som trots att allt bara känns dåligt får mig att skratta.
Såklart är det också viktigt att kunna vara allvarlig i sina relationer, det är otroligt viktigt tycker jag. Men jag skulle inte klara av att vara omgiven av människor man måste vara gravallvarlig med precis hela tiden.
Hur viktig är humorn i dina relationer?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar