För några dagar sen hittade vi en nyhet på godishyllan och Per tyckte han skulle pröva den. En glasstrut. Utan glass! Men det vita i den smakade nästan som glass. Var ju, som ni ser, betydligt mindre än en vanlig glasstrut också, men förutom glassen var resten av innehållet samma som på den här sortens glass. Till och med den där chokladproppen i bottnen var där!
Det var väl...en helt spännande nyhet. Ganska gott, men mycket mer än vad det var skulle man inte vilja ha, för herregud vad sött det där vita var! Och jag tog bara några små tuggor av den.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar