Bibliotek

Jag älskar bibliotek (och böcker) och antalet timmar av mitt liv har använts till biblioteksbesök. Mariehamns bibliotek är en favorit.

Orsaken till att jag inte är överdrivet förtjust i biblioteken där hemma är att man måste gå via en person då man ska låna böcker, man kan inte sköta det hela själv. Vad jag lånar för böcker känns som min ensak, det är inget jag känner för att dela med mig av varje gång. Jag vill liksom inte höra någon kommentar som egentligen är mer till för att bryta den där lite underliga tystnaden. Jag vill hitta böckerna jag vill låna, låna dem och gå. Är jag tvungen att gå via en person tänker jag alltid efter lite extra innan jag lånar något, och det vill jag egentligen inte göra. Jag vill liksom kunna låna Eva & Adam-böcker utan att känna mig dum (det gjorde jag i gymnasiet. Läste nästan hela serien, slutade då det var någon unge som aldrig lämnade tillbaka följande bok jag ville ha), eller The Adventures of Sherlock Holmes DVD:erna för 50e gången utan att verka vara ett lite för hysteriskt Sherlock-fan (nej, har inte lånat dem så många gånger. Men kanske tre-fyra).

Vet ni vad som gör mig imponerad? På bibbakorten från Mariehamn finns en streckkod som står för 11 siffror. Om man inte har med sig kortet kan man låna böcker i alla fall om man minns de här siffrorna. Jag som mer eller mindre saknar sifferminne skulle knappast klara av att memorera något sådant, men jag har en kompis som utan problem minns sin kod! Allvarligt alltså, jag är så imponerad. I och för sig lånar hon böcker ganska ofta, men ändå.