Vad jag köpte från Sephora

Som jag skrev i inlägget för dagen vi var och shoppade så trodde jag att jag redan hade gjort ett inlägg om vad jag köpte från Sephora under vår bröllopsresa. Men det hade jag tydligen inte gjort! Så här är ett inlägg med dom grejerna.

Det blev inte jättemånga grejer, men lite hittade jag. Och skulle nog hitta mer om jag skulle vara in i en Sephorabutik igen, nu då jag vet lite mer om deras produkter. De två black sugar scrubs där till höger fick vi på köpet, och Per fick den ena.

Jag har redan hunnit använda en hel del av det här.
Fizzing cube finns med bland julis empties.
Bland septembers empties fanns båda duschtvålarna och en av nose stripsen.
I okotber använde jag black sugar scrub.
Algae face mask prövade jag i november.

Matsmart

Jag har länge varit nyfiken på att beställa från Matsmart, och i slutet av november blev det äntligen av. Största orsaken var att de hade Lays-chips med smaken salt och vinäger (också fast jag tycker Walkers är godare, fast de är nästan precis samma), och Knorrs Enchiladakit (som är min favoriträtt just nu, men de är typ omöjliga att hitta i butikerna längre).

Då vi en gång var i farten klickade vi hem en del annat också, förstås.

Vi kommer absolut beställa fler gånger! Det är så supersmart koncept. Hela vår beställning blev strax under 18€, inklusive porto. Och det känns som ett riktigt bra pris.



Ett Luciaminne

Idag är det Luciadagen! Jag vet faktiskt inte om jag någonsin har haft som mål att bli vald till Lucia, varken i någon hemkommun eller till landets Lucia. Men jag har varit tärna två gånger i lågstadiet då min klass haft hand om det, och lärarna valde ut vem som skulle vara vad.

En av gångerna har fastnat i mitt minne lite tydligare än andra den andra. Det var år 2002 då jag gick i femman. Det var fredagen den trettonde, och vi lussade först för skolan under morgonsamlingen, och sen så skulle vi lussa för varje enskild klass. Det var tradition i skolan, och det här året var inget undantag.

Allt hade gått bra under alla våra övningar, och det gick också bra under uppträdandet på morgonsamlingen, och ner för trappor och sånt. Men precis innan vi kom till det första klassrummet föll en slinga av mitt hår ner i mitt ljus. Det fräste till, och varken jag eller nån runt mig visste riktigt vad som hände, men min instinkt var i alla fall att slå på den där hårslingan, och släcka mitt ljus. Och tur var väl det, för som ni troligen redan gissat så var det fräsandet ljudet mitt hår som brann!

Jag minns faktiskt inte jättemycket av vad som hände precis efter, men jag gissar att det blev lite panik och alla kom av sig. Jag vet inte om jag sen var med och lussade för klasserna, eller om jag fick vara borta. Och sen var jag nog också borta från i alla fall en liten del av min första lektion den dagen. Om jag minns rätt stängde jag in mig i nåt materialförråd där jag bytt kläder tidigare, och jag grät floder, och var väldigt upprörd. Då jag kom hem grät jag ännu mer.

En som jobbade på skolan fick en astmaattack och fick åka iväg till läkarstationen (som tur var kunde hon komma tillbaka bara en kort stund senare, och letade upp mig för att se hur det var med mig, också fast hon definitivt hade haft det värre än mig), och jag vill också minnas att nån var irriterad över att hon fått stearin i håret då alla kom av sig och förskräckt vände sig om då mitt hår började brinna. Jag kände att om nån av oss två hade det värre så var det nog ändå jag. Dessutom luktar ju bränt hår riktigt illa, så det stank ju i korridoren länge efter, trots att man vädrade! Jag minns också att många, både lärare och elever, letade upp mig senare under dagen för att se hur det var med mig.

Efter det här ville jag absolut inte vara med i Luciatåget på julfesten, men jag hade inget val, utan tvingades vara med ändå. Jag minns att jag lade upp min pannlugg i svans för att minska risken för att den skulle ramla ner i ljuset igen, och jag såg SÅ arg ut, och bara totalvägrade lyssna då vi uppmanades se glada ut. För jag hatade att vara med, och ville inte vara där. Då Luciatågandet var färdigt på julfesten släckte jag snabbt ljuset, bytte om till mina festkläder igen, och har aldrig deltagit i ett Luciatåg efter det. 

Nu senare tycker jag ändå det är en lite smårolig historia, också fast jag kan tycka det är jobbigt då andra gapskrattar åt det, utan att ha minsta medlidande för 11-åriga Sandra! Men det var nog värre då jag berätta det för nån då jag var yngre, och de skrattade. För jag blev så himla ledsen av det. Det var verkligen en så otroligt hemsk dag! Men jag hade i alla fall tur som reflexmässigt snabbt slog på håret för att släcka det. Det resulterade i att det bara var en kanske 1-2 centimeter bred slinga som blev så kort att den räcktes ner till min näsa eller mun (minns inte riktigt), mitt ena ögonbryn blev lite svedd, och delar av mina ögonfransar på ena ögat brann upp till hälften. Jag tror det var på vänster sida, men jag minns inte riktigt. På den här tiden hade jag väldigt långt hår, så att det brann så långt att det bara nådde till min näsa/mun efter det var väldigt mycket. Jag skulle gissa minst 20-30 centimeter. Men det var ändå ögonfransarna som var värst, för de kändes nästan klibbiga. Och de kändes så väldigt länge. Och så luktade det ju, också fast man tvättat håret och ansiktet flera gånger kunde man ännu känna lukten av bränt hår. Men jag måste ändå säga att jag hade tur! Det var ändå väldigt lite av mitt hår som fattade eld och brann upp, och jag brände mig inte alls.. Det skulle ha kunnat vara tusen gånger värre.

Det var ju så typiskt att det var mig det hände åt också. Jag som oroar mig om allt för många saker oroade mig såklart också om att någons hår skulle börja brinna, för jag tror lärarna sagt att det hade hänt en gång för längesen. Så jag var så försiktig jag kunde, och höll också utkik efter ifall någon annan gick för nära någon med sitt ljus, eller viftade sitt hår i närheten av något ljus. Men i och med att mitt hår var så långt så räckte inte min försiktighet då en hårslinga bestämde sig för att slinka iväg. Jag antar att jag var den varnande berättelsen, eller bara en berättelse, som lärarna berättade varje år inför Luciafirandet efter det.

Meningen var att jag skulle avsluta inlägget med ett foto på mig från den julfesten, för jag ser skitsur ut genom hela. Men hur jag än letat då har jag inte hittat det.

Helgen

Jag har haft så mycket jobb på sista tiden att jag inte ens hunnit ha ordentligt ledigt under helgerna. Så då jag i fredags äntligen avslutade projektet jag hållit på med kändes det väldigt bra.

Under lördagen åkte vi till mina föräldrar för att gratulera pappa som fyllde på på söndagen. Det blev bara en snabbvisit över dagen, men det var ändå roligt.

Och hela söndagen gjorde vi inget av värde alls. Först sov vi riktigt länge (så skönt!), och sen låg vi i soffan och tittade på en massa avsnitt Wahlgrens Värld (som vi bara sett snuttar av förut).

Vi bokade också RockOff-pass för sommaren, och allt annat som behövde bokas för den resan. Jag har inte hunnit till Åland de senaste åren, så det ska bli roligt att kunna vara där en lite fler dagar nu i sommar. Jag har varit på RockOff en gång förut, och Per har aldrig varit. Så det ska också bli roligt! Alma får ta semester hos mina föräldrar under tiden.

Så, om inget händer som gör att vi måste ändra planerna så kommer vi att vara på Åland en dryg vecka i sommar!

BetteBox december 2017

Ny månad, ny BetteBox. En del riktigt intressanta produkter, och en del sådär halvintressanta.

Nagellacket passade jag på att pröva samma dag jag fick boxen, och det lade sig så himla snyggt på naglarna! Det var superlätt att få det att "lägga" sig snyggt, och det täckte med en gång.

Ansiktsmasken ser jag också fram emot att pröva, för just den här har jag varit intresserad av länge, men det har inte blivit att beställa fast jag varit in på hemsidan många gånger under de senaste åren.

Lite smått om resan i övrigt

Jag kände för att slänga ihop ett litet inlägg om resan sådär överlag, nu då alla inlägg om bröllopsresan är uppe. Precis som med bröllopet så blir det här ett litet inlägg om lite allt möjligt som inte passade in någon annanstans.

Vi älskade verkligen hotellet vi bodde på! Alla var så himla trevliga, och vi upplevde att de var sådär genuint trevliga, inte sådär... "kundservicetrevliga" som många brukar vara på hotell. Här stannade de gärna till för att prata en liten stund, men de var inte heller hela tiden runt en. De var liksom sådär att om du på något vis hintade åt att du ville något så var de där genast, men om du inte var intresserad och bara ville vara själv, då var det heller ingen som kom dit för att fråga hur det var eller något sånt. Så skönt tycker jag!

Tack vare bidragen vi fick i bröllopsgåva kunde vi lägga till all inclusive till vår resa, något som absolut var ett bra val. Det fanns inte speciellt många vettiga matställen i närheten av hotellet, så utan all inclusive skulle det ha blivit så himla mycket åkande fram och tillbaka varje gång man skulle äta. Eller sen varje dag betala för att äta på hotellet, och det skulle blivit mycket dyrare än all inclusive. Maten var dessutom så himla bra, och det fanns massor att välja på, och det ändrade lite varje dag.

Jag kände att jag i många av inläggen om resan skrev att jag vill se mer av ställen nästa gång vi åker. Det var ovanligt varmt under tiden vi var där, så man orkade helt enkelt inte så mycket. Och eftersom vi också valde att inte stressa oss genom saker för att hinna med så mycket som möjligt så gjorde det att saker ofta tog längre tid än planerat, vilket i sin tur ledde till att vi inte hann se så mycket som vi skulle ha velat. Men vi var båda helt okay med det. Vi prioriterade de saker som vi helst ville se, och utöver det såg vi saker vi hann med men som inte var lika viktiga. Vi gjorde inte supermånga utfärder heller. Båda grejerna beror på att vi åkte på den här resan för att göra, well, ingenting egentligen. Det enda vi ville var att njuta av värme och sol, simma, och hinna umgås med varandra, i och med att halvåret innan bröllopet var rejält stressigt. Och det i sin tur gjorde att vi inte hade haft så mycket kvalitetstid tillsammans. Så vårt mål med resan var mer att umgås och verkligen ta det lugnt. Men såklart ville vi ju göra några utfärder också!

Under resan postade jag en hel del bilder på Instagram, och blev plötsligt väldigt medveten om hur många foton jag postade på drinkar. Och det kändes dåligt. Varken Per eller jag dricker väldigt mycket alkohol, och jag brukar alltid tycka det är jobbigt då det är det enda folk postar om, i och med att jag inte upplever det som en bra sak. Under resan drack vi betydligt mer alkohol än vanligt, men inte hemskt mycket per dag. I och med att större delen av drinkarna på menyn ingick i all inclusive valde vi att försöka pröva alla som såg intressanta ut. Så ofta under kvällarna beställde vi varsin, olika, och så delade vi på dom. Jag tror aldrig vi drack mer än max två var. Den drink vi drack mest av, och oftast, var en alkoholfri som hette Fruit Spectacular. Det är den som syns på de flesta bilder på drycker i blogginläggen. För det var vår favorit. Ingendera av oss var full en enda gång under den här resan. Jag vet inte ens varför jag både på Instagram och här kände att jag behövde förklara mig.

Vi hade verkligen en helt magiskt underbar resa. Både orten och hotellet var verkligen perfekt för den sortens bröllopsresa vi ville ha. Vi kände oss verkligen avslappnade under hela resan, och ännu då vi kom tillbaka hem. Vi kommer utan tvekan att åka tillbaka dit någon gång igen!

Välbehövd kompistid

Förra veckan var en av mina barndomsvänner hit och hälsade på. Vi har länge pratat om att vi behöver träffas snart igen, men sen har det inte blivit av. Men nu gjorde hon slag i saken och kom hit!

Det blev verkligen en superrolig dag, och timmarna bara flög iväg. Det kändes som hon var här en timme, och sen var klockan så mycket att hon behövde åka igen, trots att hon var här hela dagen. Vi hade så mycket att prata om, och det var så skönt att få använda några timmar till att prata om allt mellan himmel och jord. Det känns som evigheter sen sist jag hade möjlighet att ordentligt sätta mig ner och prata med nån av mina vänner, så det här var något jag verkligen behövde.

Det behöver absolut göras snart igen, och jag behöver ta mig tiden att åka och hälsa på henne!

Jag fick en tekalender av henne också, så nu får Per och jag smaka på ett nytt te varje dag fram till jul!

Finland 100 år

Glad självständighetsdag! Idag firar Finland 100 år som självständigt land. Så himla fint!

Jag började dagen med att sova allt för länge, och har sen jobbat större delen av dagen. Men vi hann också åka till Prisma en sväng för att handla och äta tårta!

Under kvällen har såklart sändningen från balen varit på i tvn, också fast jag knappt hunnit titta alls på grund av jobb. Men balen ska alltid vara på, också fast ingen ens skulle titta. Då och då hann jag ändå titta lite.

Helgens födelsedagsfirande

I torsdags fyllde Per 29, och i lördags blev det att fira honom!

Under förmiddagen var mina föräldrar hit, och vi bjöd på lunch och kaka. Hemgjord glassdaimtårta, den här gången gjord med apelsindaim!

Sen var det dags för en av presenterna jag gav åt honom. Det började med middag på Vapiano. Passligt nog hade Per fått en födelsedagspresent av Vapiano också, i form av förrätt. Förrätten var betydligt större än vi hade räknat med. Men åh så gott!

Efter det blev det pizza! Varje gång vi varit dit har det knappt varit nån kö alls till pizza, medan pastaköerna är enooooorma! Den här gången var det inte heller någon kö, så vi fick vår mat nästan genast. Vapianos pizzor är bland de godaste jag ätit, så både Per och jag är lite förbryllade över att ingen väljer det. Vi har ätit pasta där en gång och ingendera av oss var superimponerade. Det var gott, men det slår inte deras pizza.

När vi hade mumsat i oss förrätt och huvudrätt och började klä på oss ytterkläderna för att gå så såg vi några som då vi kom stod de och köade för att beställa pasta, och nu då vi for hade de precis fått sina portioner och var på väg för att sätta oss. Vi var där i ungefär en timme.


Då vi kom ut från Vapiano såg vi de sista tre minuterna av en fyrverkerishow som vi inte visste att skulle hända då.

Och sen var vi och såg Fork på Alexandersteatern! Jag tror det var första gången vi var till Helsingfors tillsammans, 2010 måste det varit, så var vi också och såg Fork på Alexandersteatern.


Och de var såklart lika bra som alla andra gånger vi sett dem!

En superrolig dag!

Kimito 28-30.7

Efter att vi hade sovit några timmar då vi kom hem från vår resa var det skönt att ta en dusch. I egen dusch! Som lunch blev det Hesburger, för vi kände oss inte manade att själva laga mat. Jag bara slängde på mig sandalerna jag använt då vi var vid poolen och på stranden under vår semester. Såg inte lika passande ut i Helsingfors. 

Från början var planen att vi skulle åka och hämta Alma på lördagen, och vara i Kimito bara under lördagen. Men redan på fredagen fick vi tråkigt, och kände att vi hade sovit tillräckligt för att åka iväg. Då tänkte vi att vi skulle åka hem på lördagen. Väl där kom vi fram till att vi inte orkar åka tillbaka till Helsingfors fören på söndag kväll. Och så blev det.

Alma blev så galet överlycklig av att se oss att hon inte visste vad hon skulle göra! Hon hoppade upp i famnen på oss, sprang runt oss i full fart, slickade oss i ansiktet, och vara bara allmänt glad och galen. Det var så roligt att se henne igen!

På vägen dit stannade vi till i en djurbutik för att hämta en grej, och då hittade vi en billig blus åt Alma. Vi tänkte att den kanske skulle passa bra under hösten då det börjar bli kallare. Då vi klädde den på henne bara låg hon helt förstenad och var inte alls övertygad. Det såg så himla roligt ut! Tyvärr var den lite liten, så det har inte blivit att använda den.


Alma ville inte alls släppa oss ur sikte under den helgen. Hon ville vara nära hela tiden, och gosa och mysa. Passade oss perfekt!






I och med att vi stannade där lite längre än tänkt hann vi med mycket mer. Bland annat tvätta och städa bilen. Och äta kantareller. Alltså alla dom där viktiga sakerna.











Det var skönt att inleda att vara tillbaka från semestern på ett lite lättare sätt. Man var hemma, men ändå inte.

Då vi kom tillbaka till Helsingfors hann vi ännu med en hel vecka semester, innan det var dags att ta itu med vardagen igen.