Marknad

Varje år sen vi flyttade till Helsingfors har varit på den årliga internationella marknaden. I söndags var det dags igen för en snabb sväng dit. Tyvärr tyckte vi utbudet var sämre än förut, och det är alltid så smockat med folk på sådana där ställen, så vi var där bara ungefär en timme. Så mycket att vi hann titta på allt, och sen köpa det vi ville ha. Vi kom överens om att Per får hämta någon dag då han kommer från jobbet om det är något till vi vill ha.

Men vi hade i alla fall otroligt bra väder! Klarblå himmel, och i solen blev det riktigt, riktigt varmt.




I år köpte vi hem varsin bit pizza som lunch. Dom var riktigt goda!

Och som tidigare år köpte vi också tre stycken brezels! I år blev det en med salt, en med ost, och en med solrosfrön. Jag ÄLSKAR dom här! Så goda.

I och med marknaden blev det också Almas första besök in till centrum, och hennes första gång att åka kollektivtrafik. Vi tänkte att hon kanske skulle tycka det var lite obehagligt då det var så mycket som hände runt henne (också fast hon sällan är rädd, och dessutom älskar människor), men inte det minsta! Trots mängder av människor, och fordon som hade högt ljud, så var hon bara intresserad, glad och ivrig. Vi hann knappt med så ivrig hon var på att gå och undersöka ställen. På marknaden hade vi henne såklart i famnen, för annars skulle hon nog snabbt blivit trampad på. Till och med det var hon okay med, för det betydde att hon bättre kunde spana på alla människor, och på alla saker som såldes. Ett väldigt lyckat första besök till centrum med henne alltså!

Att åka tåg var däremot inte alls lika roligt som att gå på marknad, tyckte Alma. På vägen dit gnydde hon tyst och ville att man skulle hålla henne extra nära hela tiden. Då vi skulle tillbaka så lade hon sig platt på marken då vi kom ut på perrongen och hon insåg vart vi var på väg. Men väl på tåget satt hon glatt i famnen och nosade på det vi hade köpt. Så på hemvägen var hon betydligt nöjdare, då vi väl kommit ombord på tåget.

Klänning och kostym

Klänningen
Jag hade inte någon supertydlig bild av vad för klänning jag ville ha. Jag hade sparat en massa bilder på Pinterest och tittat runt en hel del. Det jag typ hade klart för mig var att jag ville ha någon form av axelband, och en som var A-line. Men jag var öppen för förslag, och tänkte att jag går efter vad som ser bra ut, så jag hade ingen drömklänning klart för mig, och var inte heller superbestämd med vad jag ville ha.

Jag hade letat fram fyra butiker jag ville gå till. I november tog jag med mig Danella och vi skulle börja leta efter klänningen. Vi började med Seremonia. Först tittade jag lite på klänningarna de hade för att välja ut en att utgå ifrån. Det blev Victoria & Vincent Eva. Jag var inte jätteförtjust i materialet på själva kjoldelen, men vi kom i alla fall fram till att jag nog skulle passa bäst i något utan axelband.
Foto: Danella
Följande klänning var en Danella såg en annan person pröva, och som hon trodde jag skulle gilla. Det var Victoria & Vincent Anita, och det blev klänning nummer två. En klänning som när jag tittar på bilden på deras hemsida nog aldrig skulle valt, men som i verkligheten var hur fin som helst. Den kändes genast väldigt, väldigt rätt. Men jag ville ändå pröva lite annat.
Foto: Danella
Den tredje jag prövade var Victoria & Vincent Elma. Den prövade jag både med och utan axelbanden. Det bekräftade att jag nog skulle ha en klänning utan axelband. Klänningen var jag inte heller väldigt förtjust i, i och med att jag inte gillade "bandet" som var på ena sidan. Det var inte riktigt min stil.

Den fjärde och sista klänningen jag prövade vet jag inte vad märket var. Den var från deras rea-avdelning och var en mermaid-modell. Det är inte en modell jag gillar, men jag ville ändå pröva något helt annat. Bara för att. Den kom vi ungefär genast fram till att var en nej.

Sen prövade jag klänning nummer två igen, och kom fram till att det absolut var the one! Så det slutade med att vi bara gick till en av de fyra butiker vi tänkte gå till.

I januari åkte vi dit igen, och då tog de mina mått och beställde klänningen. Det tog ungefär tre månader för den att komma, och i mitten av april åkte jag själv till butiken för att de skulle kunna börja göra ändringar på den. Den behövde kortas av lite, och jag valde att byta ut dragkedjan till en lace-up. I och med det behövde den också tas in lite på sidorna.

16 juni var jag in till butiken igen och prövade klänningen, och eftersom allt satt som det skulle fick den äntligen följa med hem!

Klänningen hade egentligen inget släp alls, men i och med att den behövde kortas av en del valde vi att bara korta av den framtill så att det blev ett litet, kort släp på den i alla fall.
Fotograf Julia Lillqvist (www.julialillqvist.com)

Fotograf Julia Lillqvist (www.julialillqvist.com)

Fotograf Julia Lillqvist (www.julialillqvist.com)
Fotograf Julia Lillqvist (www.julialillqvist.com)
Skorna var något jag kände att jag inte ville sätta allt för mycket pengar på. Jag visste att det var sannolikt att jag inte skull använda dem igen, och då jag inte går mycket i klackskor så var det också sannolikt att jag skulle byta skor något tag under kvällen. Och rätt hade jag! Jag gick in mina klackskor under veckorna innan bröllopet, så jag skulle nog ha klarat av att ha dem på mig hela kvällen, men jag kände inte för att plåga mig själv, så jag bytte ut dem mot mina Adidas i något skede. Strax innan huvudrätten tror jag.

Jag tittade efter skor lite är och där, men till slut beställde jag dom från en butik på AliExpress (tyvärr verkar inte den försäljaren finnas kvar), och betalade 15,94€. Jag ville inte heller ha vita skor som de flesta verkar ha, utan jag ville ha en liten klick färg! Knappt någon såg skorna i vilket fall som helst, och de som gjorde det verkade alla glatt överraskade av att de var färgglada.
Fotograf Julia Lillqvist (www.julialillqvist.com)
Kostymen
Pers kläder har en betydligt kortare historia än mina. Vi funderade lite kring vad han skulle ha (kostym eller jackett), och sen då vi bestämde oss för kostym så funderade vi kring färger. Vi kom fram till att det fick bli en svart kostym, för det var det vi både tyckte såg bra ut (plus att det numera är godkänt att ha vid andra tillfällen än begravningar). Sen funderade vi lite kring om vi skulle skaffa en måttbeställd, eller om vi skulle köpa den från något vanligt ställe.

Vi bestämde oss för att åka till en Dressman för att pröva. Där prövade han två modeller, och vi gillade båda den andra han prövade, den som var med slim fit. Jag tror att de möjligen hade något erbjudande just då, men vi bestämde oss ändå för att fundera på saken. Vi hann hem, och så vände vi tillbaka för att köpa den. Det är var i februari förra året, så vi hade inte bil ännu, så resandet tog en stund. Väl där bestämde han sig för att gå med i deras klubb, och då fick han ännu lite rabatt på hela inköpet. Så utöver kostymen skaffade han också en skjorta. Hela det köpet blev 174€ euro. Skjortan var vi då inte helt säkra på, för vi funderade ännu på ifall han skulle ha manschettknappar. Det var något som vi sen bestämde att hoppa över.

Skorna köpte vi bara ett litet tag efter kostymen. De kommer från Din Sko, och vi köpte dem under någon rea de hade. Det var igen så att vi egentligen bara gick in för att titta lite och för att pröva skor, för Per var inte säker på riktigt hurdana skor han ville ha. De här skorna tyckte vi båda att såg väldigt bra ut, och de satt bra. Vi sprang ändå i en hel massa andra skobutiker så han fick pröva andra skor, men till slut gick vi tillbaka och köpte de han prövat i Din Sko. Tack vare rean betalade vi 80€ för dom, + 10€ för extra sulor.

Slipsen kommer från For Her and for Him, och är i färgen Barely Pink. Best mans slips var i färgen Cashmere Blue.
Fotograf Julia Lillqvist (www.julialillqvist.com)
Fotograf Julia Lillqvist (www.julialillqvist.com)
I och med att Pers kläder alla är sådana han kommer använda igen, och troligen också ett flertal gånger, kände vi att det var värt att lägga mer pengar på till exempel skorna, till skillnad från mina skor som jag inte kommer använda igen.

Hår, smink, naglar och smycken

Hår
Jag velade ganska länge med hur jag ville ha håret. Först ville jag ha det ganska löst och utsläppt med lockar. Men sen började jag fundera på att jag ju ändå ofta har det fast, så det kanske känns mer som mig, och att det skulle vara kul att ha något som inte är helt "vardagligt". Då jag väl kom fram till att jag ville ha det uppsatt började jag spara bilder på Pinterest, och det visade sig snabbt att dom alla var i samma stil. Jag ville inte ha något som var stramt och strikt, för det kändes inte alls som min stil. Tillsammans med frissan jobbade vi fram en frisyr som jag är riktigt, riktigt nöjd med! Hårsmyckena kommer härifrån (tyvärr hittade jag inte längre samma produkt) och härifrån. Och jag valde såklart att gå till frisören jag gått hos redan i flera år, Alexandra's. Frisyren höll fint hela kvällen, också fast en del av lockarna började rakna då klockan närmade sig midnatt. Men resten satt på plats! Jag var förvånad över hur otroligt lätt det gick att borsta ur och tvätta bort efteråt, för mitt hår brukar alltid vara halvt omöjligt att borsta då det har knutar eller varit fixat.
Fotograf Julia Lillqvist (www.julialillqvist.com
Smink
Då det kom till smink hade jag verkligen ingen aning om vem jag skulle vända mig till på Kimitoön. Efter lite research kontaktade jag några på ön, och valde tillslut Rehab Center, i och med att jag där fick det jag ville ha, och jag tyckte priset var bra. Dessutom var priset för sminkning för brudfrämmor riktigt bra. Jag är väldigt nöjd med sminkningen, och det passade extrabra då det råkade sig så att Rehaben och frisören numera delar byggnad de är i!

Jag ville ha nåt ganska neutralt, i och med att jag knappt alls använder smink sådär normalt. Sminket höll sig också snyggt hela dagen och kvällen (något som typ aldrig hänt förut), och med sminkborttagning för vattenfast smink gick det ganska lätt att gnugga bort allt efteråt.
Fotograf Julia Lillqvist (www.julialillqvist.com
Naglar
Det här med naglar glömde jag typ helt bort tills de var bara någon vecka kvar och jag lite i panik började fundera vad jag ville ha gjort (lackning eller fransk manikyr?) och vem jag skulle gå till. Som tur är kom en av våra bröllopsgäster, min barndomsvän Gisela Heinonen till min räddning, och jag fick en tid dagen innan bröllopet. Det fick bli en gellackning med en ljusrosa färg, och sen hjärtan på ringfingersnaglarna. Jag har inte varit och fixat mina naglar förut, så det var en ny upplevelse! Supernöjd blev jag också. Tyvärr glömde jag helt bort att ta foto på dom under bröllopshelgen. Jag kom på det typ en vecka eller så senare, så de ser inte riktigt lika fina ut som under bröllopet, eftersom mina naglar redan hade hunnit växa.




Smycken
Precis som våra vigselringar kommer mina smycken från Laatukoru. Jag visste som vanligt inte riktigt vad jag ville ha. Jag hade tittat på olika sorters pärlhalsband men inte riktigt fallit för något. Men en av alla gånger vi var in till butiken vi beställde våra ringar från så fick jag syn på ett armband de hade. Jag tyckte genast om det, och de skulle kolla ifall någon butik ännu hade kvar av halsbanden, för armbandet var det sista de hade. De hittade ett, och typ en vecka efter att vi sett armbanden åkte vi tillbaka för att titta på halsbandet. Tyvärr var armbandet allt för stort för mig, så jag bestämde mig för att bara köpa halsbandet, för det tyckte jag var så himla fint. Jag tror jag betalade 35€ för det, i och med att det var det sista som fanns kvar, i alla fall i huvudstadsregionen, och de skulle inte ta in fler. Jag valde att inte alls köpa ett armband, för det kändes överflödigt. Jag använder inte så mycket armband, men halsband använder jag då och då.



Örhängena kommer från en annan butik, men också den Laatukoru. Det fick bli ett par helt vanliga små pärlor (inte äkta). Jag minns inte riktigt vad jag betalade för dem. Någonstans mellan 15€ och 25€ var det i alla fall. 

BetteBox september 2017

Igen en box som är helt okay, och som jag troligen kommer använda nästan allt från. Men ändå en box som jag inte blev superglad av någon av produkterna.

Blommorna

Alla våra blommor skaffades från Järvinens, och vi var supernöjda med allt!

Brudbuketten
Jag tyckte det var svårt att välja vad jag skulle ha för bukett. Jag hade absolut ingen klar bild av vad jag ville ha. Jag visste att den skulle vara rosa i och med att det var en av våra färger, och jag visste att jag gärna ville ha rosor och nejlikor, eftersom det är två blomsorter jag tycker väldigt mycket om. 

Jag tittade runt på internet en hel del, och sparade en hel del bilder på Pinterest (både för min bukett, tärnbuketterna, och dekorationerna). Jag kom sen fram till att jag nog inte ville ha något grönt i den, utan den gick gärna vara bara rosa.

Jag förklarade vad jag ville ha för de i butiken, och visade bilder på de jag hittat som jag gillade, och vi diskuterade lite hur den kunde se ut. Buketten jag fick var hur snygg som helst! Definitivt finare än de jag hade tittat på, och jag kunde inte vara nöjdare!
Fotograf Julia Lillqvist (www.julialillqvist.com)



Tärnbuketterna
Danella och Eifos buketter blev små, enkla buketter, men som jag blev så himla kär i då jag hittade liknande på internet. Innan jag såg bilder på liknande så hade jag absolut ingen som helst aning om vad jag ville att de skulle ha för sorts blommor.

Supernöjd med de här också!







Corsage
Per och hans best man hade corsage, men tyvärr tror jag inte vi har bilder på dom. Men här är ett foto där Pers syns.
Fotograf Julia Lillqvist (www.julialillqvist.com)
Fotograf Julia Lillqvist (www.julialillqvist.com)
Pers var i alla fall en större rosa ros (samma som den största i min bukett) med några små till (borde vara samma som dom minsta i min bukett). Och det andra var en lite mindre rosa ros och sen brudslöja. Lite som Danella och Eifos buketter.

Bordsdekorationerna
SOM jag klickade mig runt för att försöka hitta hur vi skulle dekorera borden! Som tur var behövdes det inte så mycket dekorationer, och vi nöjde oss med ljusstakar och blommor.

Blommorna blev rosa nejlikor och brudslöja. Enkelt men fint!

Vaserna fixade vi själva med tomma glasburkar, ett band av säck och spets, och sen ett rosa sidenband runt. Vi hade snälla grannar som gav oss en del glasburkar då vi hade för lite! Vaserna gick snabbt och enkelt att fixa och kostade nästan ingenting.
Fotograf Julia Lillqvist (www.julialillqvist.com)





Den finaste solnedgången jag sett på mycket länge

Jag älskar riktigt fina solnedgångar. Det här året har bjudit på en hel del sådana, och vi har en helt okay utsikt över den från vår lägenhet. Första helgen i september bjöd ändå himlen på en av de finaste solnedgångar jag sett. Någonsin, kanske till och med. 

Tyvärr lyckades jag inte fånga den ordentligt på bild, så man ser inte alls hur otroliga färgerna var, eller hur sjukt snyggt det var.


Kyrkan och festlokalen

Då vi först började prata bröllop för nåt år sen gjorde vi en lista över ställen vi kanske kunde tänka oss att gifta oss på. Den listan minskades ner till Kimitoön inom säkert fem minuter. Det kändes rätt, och vi var både överens om att det var det enda rätta stället.

Kyrkan hade jag ganska klart för mig då vi hade valt plats. Jag har alltid älskat Västanfjärds nya kyrka. Någon gång då jag var liten tyckte jag den såg ut som ett slott då jag såg den upplyst en kväll, och sen dess har jag tyckte bäst om den kyrkan. Jag tänker mig den fortfarande som ett sagoslott, så för mig är den lite magisk. Per hade heller inget emot att gifta sig där, i och med att han är uppvuxen i Västanfjärd.
Fotograf Julia Lillqvist (www.julialillqvist.com)

Fotograf Julia Lillqvist (www.julialillqvist.com)
Då det kommer till festlokalen så funderade vi lite vad vi ville ha, och vad ön hade att erbjuda. Sen besökte vi några platser, men genast vi kom in till Storfinnhovas ladugårdsvind tittade vi på varandra och visst att vi hade hittat rätt! Dessutom fick vi väldigt bra bemötande, något man inte alls kunde säga om vissa andra ställen vi besökte på ön. Ett enormt plus var att det var en beställningsrestaurang, och vi behövde inte bara hyra lokalen och sen fixa mat någon annanstans ifrån. Vi ville verkligen inte alls behöva fundera över sånt, utan ville ha allt från samma ställe. Dessutom hörde vi mycket bra om Storfinnhovas mat, och det stämde nog! Maten var hur god som helst, och de ordnade och fixade allt det vi önskade, både i matväg och andra arrangemang.