Igår åkte vi iväg till Southampton 15:45. Vi började med att åka till Ikea för att äta. Ingendera av oss var väldigt hungriga, men det blev i alla fall varsin liten portion med köttbullar och franskisar. Jag åt en och en halv köttbulle och hälften av franskisarna. Herregud människor, VAD ser (smakar) ni i Ikeas köttbullar?! De smakar inte alls gott! Huu! Aldrig mer! Till efterrätt åt jag årets första fastlagsbulle. DEN däremot var god! Men vet inte om det var för att jag inte ätit en på ett år, eller att det är ovanligt att få bullar som innehåller kardemumma.
Efter maten sprang vi snabbt genom Ikea för att titta på lite garderober, och pratade med en av de som jobbade där för att hitta vår perfekta garderob. Ser ut som om det kommer kosta omkring £170 att få en vettig garderob som är åtminstone NÄSTAN i stil med den vi vill ha.
Efter det tyckte vi det var dags att söka oss till platsen där konserten skulle vara, eftersom vi inte riktigt visste var det var och köerna nog snabbt skulle bli ganska långa.
Här är ett jättefint foto på mig från då vi var nästan framme. Här var det helt öde runt oss, men jag fick syn på ett helt gäng bussar som var påväg åt vårt håll.
I det här fina huset skulle vi spendera kvällen! Klockan var strax efter halv 6 och dörrarna skulle öppna 7, så vi var bland de första där. Till vänster om huset blev det också kö, bland annat de som gick in först. Efter dem var det vår kös tur (haha!), och efter det fick resten av de till vänster (megalång kö) komma in.
Eftersom vi var bland de första som kom in så kunde vi till en början stå vääääääääääääldigt långt fram. Före McFly spelade två band, och sen måste vi vänta typ 45 minuter innan de själva dök upp (vi undrar om de var något de hade problem med, var bland annat en mikrofon de såg ut att ha problem med före).
Kan berätta att stå långt framme tillsammans med en heeeeel massa tonårsflickor inte är det roligaste som finns. De skriker och är galet jobbiga... En som stod bredvid mig (hon var där med sin mamma och lillebror, så hon var kanske 11?) började gråta då McFly kom ut på scenen. Gänget som stod framför oss hade fantastiskt roligt åt Per (han lekte hysterisk tonårsflicka vid ett tillfälle, så han mer eller mindre härmade dem. Tror inte de insåg att de betedde sig så, tror mest de tyckte han var konstig. Men roligt var det!).
På grund av värmen och att vi blev törstiga sökte vi oss längre bak en liten stund efter att de började spela. Lite synd, men helt ärligt hörde man musiken mycket bättre längre bak, och det var skönt att inte bli knuffad, skriken i örat och dessutom kunna andas! Men känns helt knäppt att vi var bara några meter ifrån dem där ett tag!
Gillade att de (eller ja, Danny) sjöng en blandning av covers mot slutet. Bland annat Somebody I used to know, Year 3000 och What makes you beautiful var med.
Gillade att de (eller ja, Danny) sjöng en blandning av covers mot slutet. Bland annat Somebody I used to know, Year 3000 och What makes you beautiful var med.
Fler och bättre bilder dyker upp här snart!
Ärlig åsikt: Vill ni se ett band som uppskattar sina fans, är fantastiska live och är roliga - se McFly. Vill ni se ett band som skiter fullständigt i dig, dricker alkohol på scenen, drar äckliga skämt som inte är roliga och inte är väldigt bra live - se Bowling for Soup!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar