19 oktober 2012

Torka aldrig tårar utan handskar

SVTs serie, Torka aldrig tårar utan handskar, i tre delar, baserad på Jonas Gardell trilogi med samma namn (första boken har kommit ut, men inte de två andra) är något som berört mig alldeles otroligt. Jag hittade länken till första avsnittet via X3Ms hemsida och skulle bara "titta några minuter för att se vad det är för något", men tror inte jag klickade på paus en enda gång under avsnittet. Jag förtrollades helt totalt. Några dagar senare kollade vi på avsnitt två, och det var samma sak då. Väntar oändligt massor på tredje avsnittet. Det är omöjligt att inte bli rörd av den, det är omöjligt att inte känna något. Fantastiska skådespelare och en så fin, och så himla hemsk, historia. Man sitter där och skrattar och storgråter om vartannat. Det hemskaste är väl vetskapen om att det som berättas är sant. Att personerna det handlar om är baserade på verkliga personer. Att det är verkliga historier om verkliga personer.

På 80-talet kom HIV/AIDS till Sverige. Ingen visste riktigt vad det var, hur det smittade eller hur det funkade. Det man "visste" till en början var att det var något som drabbade homosexuella, narkomaner och prostituerade, alltså "de andra". Till en början fanns det många, också inom vården, som vägrade ha något med de smittade att göra. I början isolerades till och med vissa och läkare ville inte ha med dem att göra. Ingen fattade riktigt vad det var, och ingen visste hur det skulle behandlas.

Serien handlar om Rasmus, som genast efter studenten flyttar från en liten plats till stora Stockholm. Han har länge vetat att han är homosexuell, och också fast han inte kommit ut som det har han länge fått stå ut med att bli mobbad för det. Den andra personen som serien följer är Benjamin, ett Jehovas Vittne som även han redan ett tag vetat att han är bög, men som förtryckt sina känslor. Det blir det ändring på då han träffar på Paul och hans vänner som är mycket öppet homosexuella. Via dem träffar han också Rasmus som blir hans pojkvän. Man får också till viss del följa med deras vänner i serien. Plötsligt börjar många av deras vänner bli sjuka och blir diagnostiserade med HIV, och även Rasmus test kommer tillbaka positivt.

Jag har läst oändligt många artiklar på SVT om hur det var i Sverige under första tiden då HIV/AIDS upptäcktes i landet. Jag tycker det är otroligt spännande att läsa om. 80-talet är inte så långt bort, och sättet vissa hanterade det hela på känns så främmande för mig som inte alls var väldigt gammal då bromsmediciner började komma. Visst är det något lite skrämmande också för mig, men så länge jag har vetat något om det hela så har jag också sett det som något som inte nödvändigtvis behöver leda till död.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar