Våra vigselringar

Jaha, våra vigselringar då? Såklart det finns en kort story om dom också!

Planen har hela tiden varit att vi skulle ha varsin helt slät ring nu som vigselringar. Då vi besökte butiken (Laatukoru i Itis) var det såna ringar vi genast prövade, och tyckte att jo, det såg nog bra ut. Hon i butiken undrade om jag var intresserad av att pröva någon med sten i. Vi tänkte att visst, vi kan ju titta på dom! Mest för skojs skull, och jag ville bara pröva en så jag sen kunde säga att jag hade haft rätt om att jag inte ville ha en slät.

Vi fastnade genast vid en av ringarna. Den med den minsta stenen. Jag prövade den, och vi kom båda genast överens om att den såg så bra ut tillsammans med min förlovningsring att någon slät ring inte längre var ett alternativ.

Så återigen visste jag exakt vad jag ville ha först då jag såg det. Och hittills har stenen inte varit i vägen en enda gång. Men sen står den inte inte ut heller, så det var ett kriteria jag är glad att jag hade.

Per övervägde aldrig någon annan ring än en slät. Han prövade två olika breda, men jag tror den smalare av dem såg bättre ut, så det fick bli den.

Om någon undrar: Ja, Per valde också att ha två ringar. Enligt många är det nuförtiden ungefär 50/50 om mannen väljer att ha två eller bara en. Vi kände att det var mer "rättvist" så, varför skulle jag ha två och han bara en? I och med att vi båda behöll vårt eget efternamn så måste det väl finnas något annat som berättar att vi numera är gifta, hehe.

För att vara helt ärlig vet jag inte ens om vi någonsin riktigt ordentligt övervägde att Per skulle ha bara en ring. Om jag minns rätt var han mer förvirrad över varför han bara skulle ha en då jag frågade om han skulle ha en eller två, och jag sa att jag skulle uppskatta om han också hade två.