Det här inlägget kommer mest att handla om hur jag hanterar min flygrädsla, och jag hoppas det är något som kan hjälpa andra. Min flygrädsla är inte ännu på en nivå som jag vet att många upplever, men den har blivit betydligt värre under de senaste åren.
Min flygrädsla har utvecklats en hel del under de senaste åren. Såklart åt fel håll. Mot slutet av vår tid i England var resedagen, och dels också dagarna innan, ett rent helvete för mig. På morgonen inför resan mådde jag så illa att jag sprang till toaletten flera gånger för att jag var såhäääär nära att spy. Min mage vände sig, och jag var så nervös att jag inte visste vart jag skulle ta vägen. Att äta något var mest bara önsketänkande. Hade jag tur fick jag i mig lite vatten och möjligen något kex eller lite frukt eller någon grönsak. Under resan till flygfältet försökte jag oftast sova för att försöka dämpa illamåendet. Hur jag lyckades köa för säkerhetskontroller och liknande är ett under, för jag mådde allt annat än bra. Medan jag väntade på flyget fick jag springa på toaletten hur många gånger som helst, och jag fortsatte må illa. Sen dök huvudvärken upp. Då jag var ombord på flyget och det var dags för take off dunkade mitt hjärta superfort och jag kände adrenalinet fara runt i kroppen och jag glömde liksom att andas ordentligt. Jag var helt övertygad om att något skulle hända och jag skulle dö.
Väl uppe i luften och på den nivån vi sen skulle hålla oss var jag oftast helt okay. Mystiska ljud och skakighet gjorde mig såklart orolig, men sådär överlag var jag helt fine där. Men mot landningen var det jobbigt igen och jag mådde apa. Något som jag haft ända sen jag första gången flög är att då hjulen tar i marken igen så är jag påväg att börja gråta. Gråta av lättnad och lycka. Det är kanske jätteudda, men då all stress och spänning släpper så börjar jag endera lipa som ett litet barn, eller så är jag bara väldigt, väldigt nära att börja.
Min flygrädsla känns dessutom lite knäpp, för samtidigt som jag är livrädd och helst aldrig skulle gå i närheten av ett flygplan, såälskar jag att vara på flygplatser och på ett underligt sätt så gillar jag att flyga. Knäppt.
Då vi först flyttade till England var jag inte väldigt flygrädd, bara lite nervös. Men för varje gång så har det blivit värre, tills det till slut började bli riktigt illa. Skulle vi bott där längre skulle jag nog till slut sökt hjälp. Under det sista 1,5-2 åren så påverkade det mig också mellan resorna, jag var aldrig riktigt lugn eftersom jag visste att jag hade en resa framför mig igen inom en snar framtid. Nu då jag inte behövt flyga sen november, och inte har en flygresa framför mig på en längre tid så har jag mått mycket, mycket bättre.
Jag är en person som behöver känna att jag har kontroll över situationer, och jag behöver veta vad som kommer att hända. Det här är troligen en av orsakerna till att jag tycker det är otroligt jobbigt att flyga för där har jag ingen kontroll över vad som händer. En sak som däremot har gjort det lättare för mig är att läsa på om saker och ting. Jag vet att det här är något som inte hjälper alla, och det är också något som inte alltid hjälper mig heller. Om något låter ”konstigt” eller om något känns underligt blir jag genast rädd, hur mycket jag än läst på. Det läsandet i alla fall har gjort är att jag lärt mig förstå vissa saker betydligt bättre, och det känns som om det har gett mig tillbaka en del av kontrollen jag tidigare känt att jag saknat.
Några sidor värda att kolla in ifall du vill också vill läsa om hur saker fungerar och om saker som många brukar vara rädd för:
En annan sak jag läste någonstans (och som jag alltså inte vet om stämmer) är att flygrädsla sitter i en del av hjärnan som inte förstår logiskt tänkande. Det gör alltså att det för många inte spelar någon roll hur mycket man läser, eller hur mycket man än tänker att absolut inget dåligt kommer att hända, man blir ändå rädd. Det förklarar varför man kan sitta och tänka och helt och hållet tro på att det inte kommer att hända något dåligt under hela resan, samtidigt som en annan del av en vägrar tro på det överhuvudtaget och istället är 100% övertygad om att man kommer att dö. Det är en väldigt underlig känsla då man verkligen tror på båda halvorna.
Det som istället hjälper är att ge kroppen signaler om att det inte är farligt. Det här är då saker som att slappna av så fort du känner att du börjar spänna kroppen, och andas djupt för att få hjärtat att sluta dunka i racerfart. Det här är också något som hjälpt mig en hel del. Också fast det inte tagit bort min flygrädsla helt har det hjälpt mycket. Det går att ladda ner avslappningsappar till telefonen eller tableten som hjälper dig att slappna av och andas djupt. Jag har personligen inte ännu hunnit pröva någon sådan, men jag vet att det är något som hjälpt andra.
Jag brukar alltid noga kolla upp väderprognoser inför flygresor, både för orten där jag startar ifrån och där jag ska landa. Det gör att jag kan vara lite mer förberedd på vad jag kan förvänta mig. Förra sommaren utlovades väldigt hårda vindar då vi skulle landa i London, och jag gick omkring med lätt panik och ångest i ungefär tre dagar inför resan (jepp, det förstörde verkligen mina sista dagar av resan), och det enda jag ville var att inte åka alls. Jag använde timmar till att bara uppdatera vädersidorna och hoppas att väderprognosen skulle ändras, läsa in mig på och titta på videon om hur det skulle kännas att landa i hårda vindar, hur det är att landa på Heathrow i det vädret, hur flygplanen beter sig då det blåser, hur det ska blåsa för att de inte ska landa alls, ja, allt man kan tänka sig. Det gjorde mig lite lugnare, men jag var ändå i panik då resedagen kom, för jag var så rädd för att det skulle guppa och vingla massor, och värst av allt: att vi skulle försöka oss på en landning och sen vara tvungna att åka upp igen strax innan vi skulle ta i marken. Det visade sig att vindarna knappt alls kändes av, och det var en av de lättaste landningar jag varit med om på Heathrow. Det jag lärde mig var att det kan blåsa väldigt hårt, men hur mycket det känns av beror nästan helt på varifrån det blåser.
Jag har alltid med mig vad som känns som ett halvt medicinskåp. Det innehåller saker som plåster och värktabletter. Innan jag kom ihåg att ha med de här sakerna har jag varit med om några riktigt jobbiga resor. Eftersom jag spänner mig så länge innan resan så får jag oftast riktigt rejäl huvudvärk, och det är verkligen inte en trevlig upplevelse att försöka genomlida en flygresa med en så hård huvudvärk att känns som om man vill spy. Ha också med dig vatten och snacks för att kunna hålla vätskebalansen bra (hjälper också för att hålla huvudvärken borta!). Snacks är också bra att ha om du som jag knappt lyckas äta något alls innan en resa. Det är bra att ha något litet att stoppa i sig så man inte börjar må illa för att man är så hungrig!
För någon som lider av riktigt rejäl flygrädsla och absolut inget hjälper, då är det nog bättre att möjligen försöka på någon form av terapi. Eller uppsöka en läkare och få något lugnande.
Så, för att sammanfatta:
- Läs in dig på hur saker och ting fungerar och vad som är normalt
- Kolla in väderprognoser inför resedagen, för alla orter där du startar/landar, så du vet vad du kan förvänta dig.
- Slappna av och andas djupt för att ge din kropp lugna vibbar!
- Ha med dig ett litet medicinskåp så att du inte behöver oroa dig över att inte kunna hantera eventuella problem (plåster, värktabletter, åksjuketabletter, och så vidare).
- Ha med dig vatten och snacks.
- Om inget hjälper och du inte längre ens vågar flyga: Be om hjälp! Låt inte rädslan ta över så mycket att du inte vågar resa.
