Ett besök till Högholmen

Eftersom det var en ledig dag i torsdags bestämde vi oss för att åka till Högholmen. Det hade utlovats lite, lite regn under dagen, men vi bestämde oss ändå att ta risken och åkte iväg. Det är runt tre år sen vi sist var dit, och då var det otroligt kallt trots att det hade varit hur varmt som helst dagen innan. Den här gången var vädret lite bättre.

Hej resten av Helsingfors!

Precis då vi kom in på området kom det några droppar regn. Sen slutade det. Då vi hade gått kanske 10 minuter började det dugga riktigt, riktigt lite. Sen slutade det, och jag sa glatt att om det är var allt regn då kan vi inte klaga på vädret i alla fall (det var runt den tiden regnet hade utlovats)! Men oj så fel jag hade... En bit senare, då vi varit där runt 15-20 minuter, började det regna lite mer, så vi halvsprang till ett café och butik en liten bit framåt. Sen började det ösa ner mängder och åter mängder av vatten! Och lite hagel. Som tur var fanns det inget att se på den lilla sträckan vi fick springa, så vi behövde inte gå tillbaka för att vi missat något.

Då man tittade mot centrum av Helsingfors, som inte alls ligger långt bort, var det full sol, men där vi var öste det ner. Vi fick vänta i kanske 10 minuter tills molnet dragit förbi innan vi kunde fortsätta. Som tur var var det inget mera regn efter det. Solen tittade till och med fram lite senare. Tyvärr ledde regnskuren till att många av djuren bestämde sig för att gå in eller under tak så man endera inte alls såg dem, eller sen bara lite.

Vi passade på att gå upp till deras utkiksplats.

Från Högholmen kan man också se bland annat Sveaborg.

Min höjdskräck tillät mig bara att gå upp till första våningen. Vad är grejen med att man ska kunna se genom golvet på sådana här ställen...?

De här fåglarna alltså... Det fanns massor av dem på Sveaborg då vi var dit, men då var de ännu snälla. Men nu har de bon, och är allt annat än trevliga. De fanns ÖVERALLT på Högholmen, och hade bon på de mest opassande ställena. Och vid varje bo fanns en som ruvade och en som stod vakt och fräste ilsket åt alla som ens nästa kom i närheten, och gick man inte bort kom den springande mot en. Vissa gångar och ställen var helt omöjliga att gå på för att de här galningarna fanns där. RIKTIGT jobbigt, och gjorde besöket aningen mindre trevligt.

Det fanns också en heeel massa måsar och måsbon (till och med i vissa av inhägnaderna), men de var väldigt lugna och var inte det minsta jobbiga och gjorde inget åt någon som gick förbi.