Andra halvan av veckan i Kimito

På tisdagen 20 juli var det dags för mig att ta över James och Per fick några barnfria dagar.

Första dygnet var James av någon anledning superrädd för min pappa. Han har aldrig varit det förut, och var inte det då dom träffades bara två veckor tidigare. Och har som tur inte heller varit det efter det där dygnet.

Ibland behöver man sitta vid köksbordet och läsa lite innan kvällsmaten. 

En kväll då jag kom ner efter att ha nattat James hade Alma tagit sig halvvägs upp i trappan. Sen var trappsteget för smalt för att hon skulle kunna ta sig vidare, och neråt klarar hon inte av att gå. Överlag går hon inte i trappor, eller det är få trappor hon klarar av, men hos mamma och pappa så kan hon ibland gå upp några trappsteg. Till exempel för att titta ut genom fönstret, eller då hon menar att det är dags att gå och lägga sig. Men den här gången hade hon tagit sig högre upp än vanligt.

22 juli letade mamma fram en av mina gamla tröjor då mamma och pappa skulle ut och gå med James och Alma! Han blev självklart så himla söt i den. Han ser dessutom gladare ut än vad jag gör på mitt foto, hehe.

Alma hittade en ny favoritplats. Hängmattan. Tydligen kunde hon ligga där hur länge som helst, så länge hon hade pappa med sig. Helst skulle hon legat där hela dagarna.

21 juli började James på allvar åla omkring med en mer ordentlig fart än förut. Efter det for han omkring mest hela tiden, i full fart, och hittade på bus allt vad han hann.

En liten sväng hann vi ut med selen också.

En favoritsyssla vid köksbordet var att tugga och skrapa på tallrikstabletterna. Och dra omkring dom och slänga dom på golvet.

Lördagen den 24 juli packade vi in oss i bilen igen och åkte tillbaka hem till Helsingfors. Efter en lång vecka med mycket roligt var vi alla trötta. James sov igen nästan hela vägen hem, och jag fick agera extra solskydd när det behövdes.

Under andra halvan av veckan i Kimito hann vi också hälsa på min mommo och en av mina kusiner + hans mamma och ena syster. Så nu har lite flera nära och kära äntligen fått träffa James! Och det har gått så bra. Vi var lite oroliga hur han skulle hantera att träffa en hel del nya människor på kort tid, speciellt efter hans plötsliga reaktion på min pappa som han ändå träffat flera gånger. På grund av pandemin har vi inte varit runt så mycket och vi har inte haft så mycket gäster, så James har verkligen inte träffat så många hittills.

Det var så roligt att äntligen vara i Kimito lite flera dagar igen! Jag hoppas verkligen att pandemin ska ge med sig snart så det ska kännas mer okay och säkert att vara där (eller att röra på sig överhuvudtaget), och att vi snart också ska ha orken och lusten att åka lite oftare. Det känns som det börjar bli lättare att åka med James nu, så snaaart, snart kanske det blir flitigare besök dit igen.

Sista dagen som föräldraledig

Idag är min sista dag som föräldraledig, och imorgon börjar vårdledigheten istället. Hur sjukt är inte det?! Jag fattar verkligen inte vart tiden har tagit vägen. Jag känner mig både gammal och som den typiska föräldern då jag skriver det, men tiden har verkligen gått så himla fort. Samtidigt känns det som flera år sen oktober 2020. Jag kan ändå inte (ännu) säga att jag saknar väldigt mycket av de där första cirka 6 månaderna, så för mig gör det inget att första tiden har gått rätt fort. Jag tycker verkligen så mycket mer om att vara förälder till en nästan ettåring än till en nyfödd. 

Men jag har ändå svårt att greppa att föräldraledigheten nu är över! Den började ju precis?

Första halvan av veckan i Kimito

16 juli packade vi in oss i bilen och åkte iväg till Kimito för att vara där första dryga veckan av Pers semester. Vi har inte varit dit en längre period sen jul, bara en snabb sväng under midsommaren. Under julen var James först med mig halva veckan och sen med Per. Den här gången var han först med Per, så jag fick några barnfria dagar. 

Eftersom jag fortfarande pumpar mjölk så var jag ju ändå dit en sväng varje dag, så helt barnfritt var det inte, såklart. Dessutom hade vi lite grejer planerade som vi var och gjorde som familj.

James var glad och nöjd hela bilresan mellan Helsingfors och Kimito. Han sov delar av vägen, och resten höll han sig nöjd, trots att hans mellanmål blev lite senare än vanligt.

Jag hör absolut till dom som uppskattar barnfri tid för mig själv. Jag inledde min första kväll av "ledighet" starkt med bastu, hemgjorda burgare och alkoholfri öl!

Alma har verkligen saknat att vara i Kimito, så för henne har nog det senaste 1,5 året känts enormt långt. Eller, vi har ju alla saknat att vara där och tiden har varit lång för oss alla, men jag tror ändå Alma tyckt att det varit jobbigast.

17 juli var vi på Kalkholmsdagen en stund! Första evenemanget vi varit på sedan 2019, tror jag. Det kändes både konstigt och bra att vara ute bland folk igen. Dessutom träffade vi lite släktingar och bekanta som inte träffat James förut. James var glad och nöjd hela tiden vi var där, och passade till och med på att ta en liten tupplur.

Där fanns lite djur att titta på, bland annat några får. James har inte träffat andra djur än Alma förut, så han tittade lite skeptiskt på alla djuren där.

Vi var också ombord på Eugenia och tittade.

Jag fotade inte väldigt mycket viktigt medan vi var i Kimito. Men den här larven hittade jag en dag, och tyckte den behövde dokumenteras eftersom den var så söt.

En kväll kom två harar på besök!

Som vanligt gick jag en liten fotorunda för att dokumentera diverse blommor och andra växter.

Jag har så många foton på Alma då hon bara står/sitter och njuter. Ibland ville hon bara gå ut för att sitta en stund. Typ blunda och bara nosa på världen. Finhund!

Alma rusade omkring och lekte allt vad hon hann och orkade! Så himla glad.

Och det var första halvan av veckan vi var i Kimito!

Under den här tiden hann jag också med några lite längre promenader, och jag kände verkligen att jag fick och kunde ta det lugnt. Ibland är det så skönt att få några dagar då man inte har så mycket ansvar och inte behöver orka så mycket. Jag uppskattar verkligen sådan här tid SÅ MYCKET sen jag blev förälder.

Utöver det här gjorde jag nog inte så mycket dom här dagarna. Jag var till gravgården en sväng, såklart. Men i övrigt gjorde jag så lite som möjligt, känns det som.