På söndagen var vädret betydligt soligare (men det blåste fortfarande och var till och från kallt), så det var smockat med folk! Under lördagen var det ganska tomt.
Vi började med att gå till Harry Ramsden's för lite Fish & Chips. Det var smockat med folk, och vi satt där i ungefär en timme (det tog kanske 10-15 minuter att äta), och vi bad tre gånger om att få vattnet vi beställt. Det dök upp lagom tills vi ätit klart... Min fisk var dessutom pytte, och sjukt torr (men ändå godare en en del annan fish & chips jag ätit). Medan vi åt dök vår mat upp igen av någon anledning. Så jag undrar om portionerna vi fick inte egentligen var våra, och jag fick en barnportion (Per och jag beställde samma sak, men Pers fisk var betydligt större, och sjukt mycket godare) av misstag? Förklarar visserligen inte varför fisken var så torr, men ändå. Kändes ganska synd, speciellt som vi fick sitta där och vänta så himla länge. Men vi har ätit där flera gånger, och jag vet hur sjuuuuuukt god deras fish & chips vanligen är.
Då man är kort är det ibland riktigt svårt att se något... Det här var den uppvisningen jag såg absolut minst av.
Eftersom det blåste en hel del hade FMX-showerna blivit framskjutna några gånger. Men vi hann i alla fall se en av de två-tre som hölls under tiden vi var där. Det var väldigt intressant att titta på, sjukt duktiga är de! Var väl lite småskrämande att showen började med att det förklarades att folk på ena sidan behövde flytta lite på sig, så ambulans och övrig utryckningspersonl snabbt kunde komma fram om det behövdes.
Förarna kom från lite olika ställen i världen, med där var bland annat Emma McFerran från Australien. Hon är bland de få kvinnor som sysslar med det här, om jag förstått det rätt.
Emma avslutade med en backflip, trots att det tydligen blåste lite för hårt för hela grejen ens. Flera av dom gjorde backflips under följande uppvisning, men då var vi så långt ifrån att jag inte fotade.
