Frankrike, Dag 1

Tänkte att det nog är dags att slänga upp första dagens Frankrikebilder nu!

På onsdagen före packade vi väskan och växlade pengar. Det kändes lite udda (och lite fel) att ha en massa euron igen, och det var som om man fick en tillfällig sinnesförvirring då man skulle använda dem igen. Vi hade också med oss två engångskameror. Ska bli spännande att se om det alls blir något av de fotona!

 Klockan 7 på torsdagmorgon tjöt klockan och tyckte att vi skulle stiga upp. Allt för tidigt för stackars mig som vant mig vid att inte behöva sätta fötterna utanför sängen före tidigast 10. På något sätt kravlade jag mig ändå ur sängen, vi slängde i oss frukost och vid 8 satte vi av mot Bournemouths tågstation för att åka in till London med tåg. Det gick 8.59 och 10.49 var vi vid Waterloo i London. Vi fortsatte med tunnelbana till St Pancras International. Vårt Eurostar-tåg till Frankrike skulle inte gå förrän strax innan 1 så det blev att utforska stationen och ta en snabblunch på McDonalds innan det var dags för incheckning.

 Efter att de hade kollat ens biljett fortsatte man till säkerhetskontrollen som i princip var identisk med flygfältens kontroller, bara att de inte var lika pjåkiga med vad ens väskor innehöll. Efter säkerhetskontrollen var det passkontroll. Allt efter att man visat biljetten kändes väldigt flygfält, och såg väldigt flygfält ut.

 Ungefär en kvart innan tåget skulle gå fick vi veta vilket gate vi skulle till. Våra platser fanns i en av vagnarna väldigt långt bak, så vi fick gå i en halv evighet efter att vi kommit upp på plattformen. Sätena på tåget var väldigt bekväma och tågen var väldigt tysta. Det intressanta var att man inte kände att det krängde typ alls då man satt ner, men så fort man steg upp vinglade man som om man endera skulle vara väldigt full, eller som om man är ombord på en båt som är ute i väldigt höga vågor. Jag skrattade som ett fån då vi vinglade mellan våra platser och restaurangvagnen. Man var då och då påväg att sätta sig i famnen på någon i misstag då det plötsligt krängde till mer än vanligt, och i restaurangvagnen fick man stå och luta sig mot något eller hålla i sig för att man inte skulle se helt galen ut och falla. Tycker inte alls det är lika jobbigt på vanliga tåg i England.

20 minuter tog det att åka genom den 50 kilometer långa tunneln mellan England och Frankrike. Det enda som var annorlunda än vanliga tunnlar var att öronen gick mycket, mycket mer i lås.

 Eftersom vårt tåg fortsatte mot Bryssel steg vi av i Lille där vi hoppade på nästa tog mot Chessy och Disneyland. Det var ett tvåvåningståg och vi satt på nedrevåningen. Före vår hållplats stannade tåget bara på ett ställe (Charles-de-Gaulle flygfältet), och före flygfältet var vi typ 5 personer i vår vagn.

Jag var road av att de hade bytt plats på bordet och "korgen"/fickan på bänkarna.

 Från Chessy tog vi lokalbuss ut till Esbly, en gullig liten kommun (typ 40-50 kilometer utanför centrala Paris tror jag). Från stationen i Esbly tog det ungefär 15 minuter att gå till vårt hotell. Vi hade läst en hel del dåligt om det, men vi har inte mycket att klaga på. Personalen var trevlig, rummet rent och snyggt och det fanns inte så mycket negativt att säga. Badrummet var pytte och så ut som om det var plockat rakt från en båthytt, men det är väl det enda mindre bra.

Vi tog en paus och tittade på lite fransk tv. Jag var inte alls beredd på att allt skulle vara på franska, också fast jag ju nog hört att de dubbar allting. Hade bara inte memorerat det. Det här var Pers reaktion då han hörde Marges röst i Simpsons på franska:

 Efter lite slöande blev det dags att jaga mat. Pizza var det vi hittade. Killen som tog emot beställningar erbjöd sig prata engelska, men visade sig knappt kunna mer än "Hello!", så det tog ett bra tag för oss att beställa. Efter en hel del viftande kom Per ihåg något ord han läst någonstans och frågade vad det var (vi hade en meny framför sig), killen som betjänade oss visade ingrediensen och det visade sig vara det vi försökt förklara i typ 10 minuter. Så, vi fick vår pizza som var det vi ville ha (otroligt nog) och gick tillbaka till hotellet. Den var riktigt god! Smakade som ett mellanting mellan finsk pizza och engelsk, och var alltså snäppet godare än engelsk.

Efter det använde vi resten av kvällen till att slappa och se på tv. Vi tittade bland annat på Bones, och lyckades hitta knappen för att byta tillbaka språket till engelska.

Ville bara säga att...

Lösgodis i en mugg

Förra helgen då vi var och letade efter schampon och sånt i minförpackningar gick vi förbi lösgodishyllan i en butik, och genast blev jag sugen på lösgodis! I det här landet kan man välja att plocka det i en vanlig påse, så som i Finland, men att plocka godis i en mugg är vanligare.

 Du betalar beroende på storlek på mugg, och alltså inte enligt vikt. Så, du får plocka hur mycket som helst i en mugg och du betalar samma pris som om den var tom. Eller ja, du måste få fast locket, det är enda kravet.

Minireseförpackningar

Igår då vi var in till stan passade vi på att köpa lite grejer inför resan i slutet av veckan. Jag behövde lite schampo och liknande och jag bara älskar produkterna i resstorlek! Ja, och ljuset är där för att visa hur pytte allt är.

Jag ville egentligen ha det schampot och balsamet jag använder, men de hade de inte. Så istället fick det blir Dove som jag använde förut ett tag. Alla deras miniprodukter kostade 99p styck, så de var dessutom betydligt billigare än resten.

Fyrverkerier och Bournemouth Air Festival 2012

Den här helgen gjorde vi mer än vanligt eftersom det hände mer än vanligt i stan. På lördagen var vi ner till stranden en sväng och tittade på sommarens sista fyrverkerishow. I juli och augusti brukar det tydligen vara familjeevenemang på stranden på fredageftermiddagar/kvällar och det avslutas alltid med en fyrverkerishow klockan 10.

Fredagen efter att vi kom från Finland var vi påväg, men då var vi lite sent ute och eftersom det redan var kväll gick inte bussarna lika ofta längre så vi bestämde oss för att inte åka in till stan i alla fall eftersom vi ändå inte skulle hinna. Som tur är ser vi det ganska bra från vår lägenhet. Fredagen efter det var vi i stan en halvtimme innan det skulle börja, men då var det inställt på grund av vädret. Då var det egentligen meningen att vara sista gången. Och den här veckan var det både fredag och lördag istället för då det varit inställt. Så, på lördagkväll var vi tidigt inne i stan och lyckades få en bra plats. Fyrverkerierna skjuts från piren. Jag älskar stora fyrverkerishower fast jag hatar det vanliga fyrverkeriskjutandet på nyår.

Eftersom Bournemouth Air Festival höll på var det ännu mer folk på stranden än under de vanliga fredagsfyrverkerierna. Det var grymma köer till bussarna efteråt, och bussresan som vanligen tar 15 minuter tog nu 35 på grund av alla bilköer inne i centrum!

På söndagen var vi igen in till stan eftersom Air Festvialen skulle avslutas. Uppvisningarna skulle börja ett, så vi var i stan typ halv ett eftersom vi skulle uträtta lite ärenden. Vi var lite sega, så klockan var nog över 1 innan vi var klara, och då vi var påväg mot stranden blev jag hungrig så vi dök in på Café European och åt lunch. Klockan var runt kvart över 2 då vi kom ner till stranden.

Det var helt smockat på stranden, vet inte om jag någonsin förut sett så mycket folk där! Förutom uppvisningarna så såldes det en hel del saker längs stranden och där fanns lite Air Force-relaterade saker, beach volley-matcher och tivoli.

De visade upp olika flygplan, mest sådana som använts och används av armén. Jag vet inget varken om flygplan, helikoptrar eller fartyg, men tycker arméfordon är väldigt intressanta. Speciellt de från världskrigen.

Tror det var det större på de två följande bilderna (och alltså planet på tredje bilden) som det bara finns två fungerande kvar i världen av.

Vi hade inte tänkt stanna hela uppvisningen, men ändå blev vi där. Jag trodde inte att jag skulle bli så tagen och imponerad av det hela, men det var väldigt häftigt nog (för att inte tala om armékillar och piloter som sprang omkring på stranden, höhö). Det var väldigt varmt väder, men blev ändå svinkallt då man stod stilla en lång stund eftersom det blåste en aning, var mulet och regnsjukt. Som tur hade vi betyyyyyyydligt mer kläder på oss än många som var där.

Den här helikoptern svängde och höll på så jag led lite med den/de som var i den. Till och med jag som nästan aldrig känner av åksjuka skulle mått väldigt dåligt i den! Eller tja, i alla fall på grund av rädsla.

Den stora solstolen är tillbaka!

Det hela slutade halv 5, och redan en stund före det började vi gå upp längs stigen ovanför stranden (där vi ännu såg väldigt bra, eller till och med bättre om inte det skulle varit så mycket folk där). Och då sista planet åkt förbi några gånger spurtade vi vidare till en busshållplats en liten bit från centrum där de startar och lyckades hoppa på en buss som var nästan tom, och eftersom vi steg på där vi gjorde missade vi de värsta köerna både av folk och bilar.

Finfin helg! Förhoppningsvis fortsätter de finfina dagarna då vi drar till Paris på torsdag!