Dag 3

Följande dag började igen med att besöka lite mäklare och åka runt och se på lägenheter. Först var vi till mäklare som har ett helt annat system än de andra, ett system som är väldigt bra för de som inte har nästan pengar alls, men som inte visade sig vara något för oss. Killen som visade oss runt var väldigt trevlig, och väldigt ny på jobbet. Han hade en ganska grov dialekt, vi funderar att han möjligen är från London, det lät lite så. Han skulle visa oss två lägenheter, men den ena slapp han inte in i.

Så vi tog en paus och gick via stan för att äta lite. Där hittade vi en stor Hagrid-bild.

Sen började vi gå in till mäklare igen. Vi åkte iväg och såg en lovande lägenhet som vi gärna ville ha ifall vi inte skulle hitta något annat under dagen. Den var liten, men möblerad. Och killen vi var dit med var SÅ trevlig! Den yngsta av de vi haft att göra med, han var i vår egen ålder.  Han var en person man verkligen skulle ha lust att lära känna som privatperson. Han berättade dessutom om två gator vi inte ens skulle åka och se på lägenheter eftersom det var ett område där det inte var helt ovanligt med droger och andra otrevligheter. Han hade själv bott där i ett halvår, och bara det hade varit allt för länge sa han.

Efter det for vi tillbaka till stan och tittade på lite arbetskläder åt Per. Senare på eftermiddagen skulle vi iväg och se på ännu en lägenhet. Det hade varit en hel del yrande med den tiden, från mäklarens sida, så till sist blev vi ditskickade samtidigt som ett annat par. De hade "förkörsrätt" eftersom det var deras tid egentligen. Det var en fantastisk lägenhet. Ljuvlig på alla sätt. Och ganska stor dessutom. Tyvärr tog det andra paret den ganska genast, vilket vi nog förstår. Den där lägenheten skulle varit härlig till och med med finländsk standard. Fast lägenheten passade nog det andra paret bättre eftersom en av dem var rullstolsbunden och det verkar inte vara det lättaste att hitta en snygg och relativt billig lägenhet som är rymlig och utan någon form av trappor och andra hinder. Då vi var färdiga där gick vi tillbaka till hotellet.

Lite snyggare hus med en del palmer.

Det var en väldigt disig dag.

Vi hade två lägenheter kvar att se. Den ena visade sig vara uthyrd, och den andra som vi verkligen, verkligen ville ha skulle bli ledig först i slutet av september, vilket är allt för sent för oss. Vi blev väldigt besvikna, aningen stressade och lite desperata. Mäklaren tog oss med till deras kontor och kollade om de hade några lägenheter lediga nu, i vår prisklass. De hade en. Så vi åkte iväg och såg på den, och den var riktigt fin, men väldigt liten. Färdigmöblerad, vilket egentligen inte var vad vi letade efter. Men vi tog den i alla fall. Vi kommer att skriva ett 6 månaders kontrakt, och sen leta efter något större och möjligen finare. Förhoppningsvis får vi flytta in i början av veckan. Äntligen kunde vi pusta ut!

På kvällen blev vi sugna på Fish and Chips, så vi (Per) hämtade från en chippy som funnits här i 20 år. Och gått var det!

En lång dag. Men vi fick ju det vi letade efter i alla fall. Och ont i benen och fötterna.

Dag 2

På bara några timmar, fast vi sov större delar av de timmarna, lyckades vi skapa kaos i vårt lilla hotellrum. Massor av väskor och sjukt mycket saker.

Vi steg upp 8-tiden (jag vaknade första gången klockan 6 och var hur pigg som helst) eftersom vi skulle duscha, fixa mat och sen klockan 10 skulle vi träffa första mäklaren. Vi har rum mot vägen, inte en helt pjåkig utsikt eftersom gatorna här är ganska fina. Hela vår väg är full av hotell.

Eftersom vi kom hit på kvällen så såg vi ju inte vattnet, plus att vi blev avsläppta på andra sidan (alltså på samma sida som vårt rum är på). Vi visste att havet fanns på andra sidan, så då vi gick ut gick vi ut åt det hållet. Det blev en liten chock. Det här var vad vi såg då vi steg ut genom dörren:

Vårt hotell ser ut såhär, passade på att ta en bild då vi stod där.

Vi bara gick och gapade, så galet fint!!! Bilderna är inte alls lika mäktiga som platsen i sig.

Vi gick till närmaste Tesco och skaffade frukost (på hotellet skulle vi vara tvungna att betala £8.50/person/dag). I England gillar man tydligen majonnäs och det är otroligt svårt att hitta en smörgås utan något sånt i. Fatta lyckan då jag hittade en men bara smör och skinka! Skinkan visade sig dessutom vara riktigt god.

10 gick vi in till första mäklarna, men det visade sig att de inte hade något ledigt i vår prisklass, storlek och område, så det vara bara att fortsätta. Vi märkte ganska fort att mer eller mindre alla mäklarna fanns längs samma gata, så vi gick in till en hel del av dem och frågade om det fanns något ledigt och om vi skulle få titta på de lägenheterna.

Vi lyckades få några viewings, men jag minns faktiskt inte hur många. Vi har suttit och försökt minnas, och vi kommer fram till att det antagligen är fyra. Men det kan också vara fem, men i så fall har vi inget minne av den sista.

Ingången till första lägenheten vi såg.

Första lägenheten vi såg var i ett lovande område. Lägenheten var ganska stor, och relativt fin. Men badkar, dusch och handfat fanns i ett rum, och toaletten i ett annat. Inget handfat vid toan alltså. Tydligen inte ett helt okänt fenomen i detta land. 

Följande lägenhet var ännu mindre fin. Den var i princip i en källare, väldigt liten, ingen dörr till sovrummet, mörk och kändes lite fuktig. Området var inte heller kanske det mest trevliga.

Den tredje var riktigt fin. Vi övervägde att ta den. Mäklaren vi var dit med (vi fick åka hans Mini!) var fantastisk. Pratade och skojade och var allmänt underbar (vi blev lite förvånade då han sa att han hade fru, vi trodde att han var lagt åt ett annat håll... hups!).

Den fjärde var underbar, men man skulle inte kunna flytta i förens om två veckor eftersom de ännu höll på jobba lite. Mannen som visade den till oss var lite...speciell. Det var en lite äldre man, och vi funderade om han kanske varit i branschen lite för länge. Jag gillade inte riktigt området den lägenheten var i, och då vi i något skede nämnde lägenheten vi tittat på före började han prata om att den var i ett väldigt osäkert område (vilket gjorde att vi sen inte tog sen i alla fall, fast vi först tänkt göra det). Vi har frågat runt lite efter det, för att kolla vilka områden som är "dåliga", och det verkar som om det är ganska få ställen man verkligen ska akta sig för.

Så, ingen lyck första dagen vad gäller lägenhet. Däremot fick vi en heeeel del motion, och åkte en hel del taxi (billigt!). Vi tog också en sväng ner till stranden. Jag trodde det skulle vara lite kyligt där eftersom det blåste ännu mer där. Men det var hur varmt som helst. Det blåser fortfarande varmt här!

Då man kommer gående mot vattnet ser det ut som om världen bara tar slut eftersom vattnet är så långt ner och man bara ser himlen.

Stigarna ner är långa, och branta.

Fotot berättar inte egentligen hur högt det är upp från stranden, men tro mig, det är högt!

Det finns hissar som åker ner till stranden. Det kostar 80p att åka ner, £1.20 att åka upp!

Det här är också en stad där man bygger trottoar RUNT träden istället för att ta bort träden då man bygger. Det tycker jag är ganska roligt.

Här går folk ännu omkring i typ inga kläder alls för här är mer eller mindre sommar ännu. Trots det har hotellen stora plakat om sina Christmas parties.

Nu lite fler bilder från stan.

Trapporna ner till en liten park.

De gillar rondeller i den här staden. Det här är en rondell i en park, alltså en plats där det inte kör bilar.

Dag 1

Jag vet inte ens var jag ska börja, de senaste tre dagarna har varit väldigt långa. Så jag tänkte att jag ska försöka skriva om varje dag skilt. På så sätt blir det förhoppningsvis mindre yrt och lite mindre att läsa i varje inlägg.

På onsdagen steg jag upp 9-tiden för att ännu hinna spendera lite tid med mamma, pappa och hundarna. Per och hans föräldrar dök upp halv 12-tiden, och vi startade ganska genast. Första halvtimmen kändes det väldigt tungt, och gråten var nog i halsen större delar av den tiden. Men efter ett tag kändes det redan lättare. Det känns skönt att inte behöva åka ensam! Då skulle jag ha lipat ögonen ur mig.

Vi stannade och åt påväg till flygfältet, och var framme vid Helsingfors-Vandra flygfält 15-tiden. 

Incheckningen gick smärtfritt, inte så mycket köande och våra väskor vägde alla under 20 kg (fast Pers ena väska vägde 19,3 kg). Vi hade en stund att gå omkring, men vi bestämde oss ändå för att börja gå mot gaten genast eftersom den var längst bort. På vägen hittade vi åtminstone två väldigt finska butiker. Båda var ganska fulla av människor så vi var aldrig in i dem.

Mitt underbara resesällskap.

Genast vi kom till gaten fick vi stiga ombord på en buss som tog oss ut till flyget. Vi fick stå en bra stund i bussen utanför flyget, och det blev väldigt varmt. Till slut fick vi alla fall stiga ombord på flyget. Hittills hade resan gått väldigt fort, vi hade inte haft överdrivet mycket tid till att göra ingenting. 

Jag har bara flugit med Ryanair förut, så Norwegian kändes väldigt lyxiga. Bekväma säten, UNGA och glada flygvärdinnor och stewards och internet på flyget! Dessutom pratade åtminstone en av stwearderna riktigt bra svenska (men aningen norsk brytning).

Vi köpte chips på flyget. Riktigt goda (men inte lika goda som Walkers Ready Salted), och väldigt söt förpackning.

Under första delen av resan fick vi om och om se på några korta filmer (typ gamla Disneyfilmer och liknande), och sen fick vi titta på Tangled, men tyvärr hann vi inte se hela. Per och jag satt och skrattade högt åt vissa delar fast vi inte ens lyssnade på filmen (finskt tal), bara läste den engelska texten de hade till. Vi var nog de enda på planet som hade så roligt åt filmen. Sen kom vi fram till att vi nog måste se hela snart.

 Framme vid Gatwick fick vi igen gå en ganska lång bit, hittade våra väskor rätt fort och sökte oss utåt. Vi handlade lite i Marks & Spencers Simply Food (jag ÄLSKAR den butiken) och satte och och åt eftersom vi hade ganska mycket tid kvar att döda innan bussen skulle gå.

Tyvärr började solen gå ner typ genast vi satte oss i bussen, så vi såg inte så hemskt mycket av det vi åkte förbi, men Portsmouth och Southampton (där Ikea finns. Och ett museum där det finns info om bland annat Titanic (ja, Titanic startade från Southampton)) ser båda ut som riktigt fina städer. Så dit ska vi i något skede.

Då vi kom till Bournemouth tog vi en taxi till hotellet. Vi var förvånade över hur billigt det är att åka taxi! Startavgiften är £2.70. Hela resan blev att kosta ca £5.

Hallååå!

Resan har gått bra, och jag lever och mår bra. Senaste två dagarna har varit väldigt fullproppade. Stan är fantastisk! Ska se om jag orkar uppdatera ordentligt imorgon och lägga in lite foton.