En oktoberkväll tog jag med mig James ut på promenad med Alma. Vi har alla ordentliga reflexvästar. Jag fick beröm för min senast dagen innan då jag var ut och gå och en bil stannade för att säga att jag syntes jättebra och att det var super. (Men fatta vad rädd jag blev då en bil stannade bredvid mig då jag gick längs en lite mer avsides väg och det var mörkt)
Det klagas varenda vinter i områdets Facebook-grupp att folk inte använder reflex och att det gör det jobbigt för bilister, och jag håller med. Både som bilist och fotgängare tycker jag reflex är jätteviktigt, och därför har både Per och jag rejäla reflexvästar, och vi blev jätteglada då vi hittade en i James storlek förra hösten, OCH vi dessutom hittade till Alma. Man borde inte kunna missa oss då vi är ut.
Jag hade trott att det skulle bli en kort promenad, för både James och Alma är såna att vissa dagar vill dom gå långt, andra dagar vill dom helst inte gå alls. Dessutom var klockan så mycket att det började bli dags för kvällsmat för James, så jag hade siktat in mig på rundan som är typ 800 meter. Därför hade jag bara crocs på mig. Inte dom bästa promenadskorna.
Men sen ville James absolut gå längre, så det slutade med en 2,5 km lång promenad istället för dom 800 meter jag trott.
Men alla gick superduktigt, så det var inte så farligt fast det blev en längre promenad.
Och syntes gjorde vi ju!
