Några foton från bröllopet

Alla foton är tagna av vår fantastiska fotograf Julia Lillqvist.



























Tack-korten

Det tog oss ganska länge att få iväg våra tack-kort. I och med att vi inte lyckades, eller hade ordentlig tid, välja ut våra porträttfoton fören mitten av augusti, och sen väntade vi på klistermärkena (som verkade hamnat på villovägar då det tog månader för dom att komma fram) vi piffade upp kuverten med, så korten skickades inte ut fören mitten av oktober.

Vi funderade ett bra tag på hur vi ville göra våra tack-kort. Om vi skulle göra bara ett foto med tack på, som många verkar göra, eller om vi ville göra något mer personligt. I slutändan bestämde vi att vi ville lägga lite mer tid på korten, och kunna skriva några rader till var och en som deltog i vårt firande på ett eller annat sätt. Det gjorde också att det drog ut på tiden med att få dem skickade.

Vi valde att framkalla ett av våra porträttfoton (fotat av Julia Lillqvist) via Ifolor. På baksidan skrev vi bara kort tack, våra namn, och datum.


Sen köpte vi vita A6-kort från Sinelli i Jumbo. Jag fixade sedan ihop en enkel design som vi sen printade på ena sidan av kortet. Fonten är monmica demo

På andra sidan printade vi Tack och sen gästen/gästernas namn. Under det skrev jag sen för hand lite kort tack för gåvan vi fick, och för att de var där, och lite sånt. Exakt vad som stod var såklart beroende på gäst, och så vidare. Fonten är LillyBelle.

Den här gången fick det bli vanliga vita kuvert. I och med att vi valde att framkalla fotona i en storlek större än vanliga A6 så fick det bli C5 kuvert, också fast de var allt för stora. På kuvertet lade vi också ett klistermärke, som vi tyckte piffade upp de tråkiga, vanliga, vita kuverten en hel del!

Lite tankar kring ett och annat vad gäller (vårt) bröllop

Det här blir troligen ett suuuuuuperlångt inlägg, för det här fick bli något av ett samlingsinlägg med en massa olika grejer vad gäller vårt bröllop. Lite tankar kring ett och annat, och sånt som inte riktigt passade in i andra inlägg.

Efternamn
Både Per och jag valde att behålla våra egna efternamn. Jag funderade nog lite hit och dit, redan lååångt innan vi hade satt ett datum för vårt bröllop, men ju närmare vi kom till att behöva bestämma något, desto säkrare var jag att jag ville behålla mitt eget. För mig är mitt efternamn en viktig del av min identitet, också fast jag inte riktigt vet varför. Jag trivs med mitt namn, och det är inte sådär ENORMT vanligt att ha som finlandssvensk. Det är väldigt, väldigt få som har samma för- och efternamn som mig, medans om jag skulle bytt efternamn skulle jag blivit en bland många, många, måååånga andra med exakt samma namn. En annan orsak till att jag inte kände för att byta är att vi inte har bestämt vad eventuella barn ska få för efternamn, det är ännu väldigt öppet. Väljer vi Pers tar jag troligen dubbelnamn, men använder bara "mitt eget" sådär till vardags. Men i och med att barn inte väldigt aktivt planeras (och man vet ju inte ens om vi kan få barn, i och med att vi aldrig försökt), så är det inget vi behöver bestämma precis nu.

Drinkbiljetter
Vi kunde välja dryckespaket för våra gäster, men vi vet väldigt lite om alkohol sådär egentligen, och har inte ett stort intresse att lära oss. Vi visste också att det var väldigt blandat vad våra gäster vill dricka till maten. Vi valde därför att ge alla dryckesbiljetter som de kunde använda till (utvalda) vin, öl, läsk eller cider under middagen, och efter det öppnade baren och de kunde själva köpa vad de ville ha. Vi hade inte råd att ha en öppen bar, och vi var inte heller alls intresserade av att betala för våra gästers alkoholintag. Jag har aldrig varit en stor alkoholdrickare, och jag tycker fulla människor är väldigt obehagliga. Det att det inte är fri tillgång till alkohol brukar minska på hur mycket folk dricker. Det föll sig därför väldigt naturligt för oss att alla fick köpa det de ville ha själva senare under kvällen.

På borden fanns såklart vatten. På borden fanns dessutom lokal äppeljuice. Vi ville gärna erbjuda något alkoholfritt alternativ vi tyckte om, och som alla kunde dricka så mycket de ville av.

Dryckesbiljetterna knåpade jag ihop själv, och så printade vi ut dem här hemma, klippte dem (jobbigare än man kan tro!), och buntade ihop dem.


Skyltar
Skyltarna som visade vägen mellan kyrkan och festlokalen fixade vi ihop själva då vi var hos mina föräldrar några veckor innan bröllopet. Vi använde oss av lite restbitar virke och skivor från något tidigare projekt som inte längre behövdes, och sen restfärg som inte behövdes mer. Vi började med att måla skivorna vita så texten skulle synas bättre. Bokstäverna, pilen och hjärtat fixade jag på datorn, printade ut, och klippte ut. Sen ritade jag med blyerts runt dem på skivorna, och så fyllde vi i med några lager färg. Det tog en stund att fixa, men resultatet blev snyggt! Mina föräldrar fixade sen dit pinnar så vi kunde slå ner skyltarna i marken.





Välkomstpåsar
För de gästerna som övernattade på Storfinnhova under helgen fixade vi ihop små välkomstpåsar med vatten, lite gott att äta (ett hembakat chokladkex, Susu och en myslibar), och sen lite kort info dom kanske kunde behöva. Påsarna borde ha tänkts igenom lite bättre vad gäller allergier, men vi lämnade dom lite för sent, och sen i stressen med att fixa dom, plus allt annat som behövde göras, glömdes det bort i och med att det inte var det viktigaste som behövde fixas inför bröllopet. Påsarna uppskattades i alla fall av många av de som övernattade där.


Att hinna äta
Jag hörde och läste på många ställen att brudparet aldrig hinner äta ordentligt under sitt bröllop. Jag tyckte det lät lite underligt, och tänkte att vi ska minsann hinna äta! Så fel man kan ha. Visst åt vi, men vi hann aldrig äta så mycket som vi gärna skulle ha velat, och vi hann aldrig njuta av maten. Jag minns knappt vad som fanns i buffén, och jag minns väldigt lite av vad något skulle ha smakat (och det jag minns är från då vi åt av det efter bröllopet). Ingendera av oss hade ro eller tid att på allvar sitta ner och äta och njuta. Det hände så mycket saker, vi var så uppspelta, och det fanns så många som ville prata med oss. Vi fick med oss en massa av den goda maten då vi åkte från festen, så vi åt av den ännu efter klockan 1 på natten, men inte ens då hade vi riktigt ro att sitta ner och njuta av maten, men man hann i alla fall bättre smaka på den. Så, att brudparet inte ordentligt hinner äta eller njuta av maten måste jag tyvärr säga att jag upplevde som sant.

Önskelistan
Vissa anser att det är "fult" att önska sig pengar, men det var ändå det vi gjorde. Vi hade några andra grejer, bara köksgrejer vill jag minnas, också på vår önskelista (och dom grejerna vi fick har varit i nästan daglig användning!). I och med att vi snart varit tillsammans åtta år, och bott ihop sedan september 2011 så har vi samlat på oss det mesta vi behöver och har plats med, vilket gjorde att vi inte riktigt ville ha så mycket grejer. Några dyrare och bättre kastruller och stekpannor behövde vi, så vi lade några förslag på sådana i önskelistan, och fick en kastrull och en stekpanna som vi älskar! Vi var ärliga och skrev att vi inte egentligen behöver något, men för den som ändå vill ge oss något så finns en önskelista på vår hemsida. De festa valde ändå att ge oss ett bidrag till bröllopsresan. I och med att vår bröllopsresa blev dyrare än planerat hade vi inte själva råd att lägga till all inclusive som vi så himla mycket ville ha, så därför önskade vi oss pengar till det, och kunde med pengarna vi fick lägga till det vi ville ha, och vår resa blev lite extra speciell.

Personligen tycker jag inte det är fult eller oartigt att önska sig pengar. Så länge man inte bestämmer att alla MÅSTE ge något (kuvertavgift är en annan sak, som jag dessutom inte vet så mycket om, och därför inte har någon åsikt om), eller förväntar sig att alla ska ge massor! Jag tycker också det är mycket mer okay om man önskar sig pengar för en väldigt specifik sak, och också berättar det i sin önskan.

Vi blev väldigt glada redan av att folk ville fira tillsammans med oss, och det var det viktigaste för oss!

Dagen går så fort
Herregud, JA! Det kändes ju nästan som om man bara hann blinka och så var bröllopsdagen över! Det hände saker precis hela tiden, så man hann liksom inte ta in allt. Man skulle helst vara med överallt, och prata med alla, men tiden gick så fort så man hann ju inte! Jag skulle behöva uppleva den där dagen några gånger till, så jag skulle hinna med allt.

Det kommer kännas tomt då bröllopet är över!
Ja, visst kändes det tomt då vi plötsligt fick ledig tid igen, och inte allt kretsade kring vårt bröllop mer. Jag har läst om fler som säger att det kändes otroligt tomt och konstigt, och att de saknade det. Jag har till och med sett artiklar om hur man ska göra för att inte bli tokig av att inte ha något att göra efteråt. Som sagt, jag håller med om att det blev tomt. MEN jag håller inte med om att det var jobbigt. Jag var så glad, och så slutkörd, då vi kom tillbaka hem till Helsingfors på söndagskvällen efter bröllopet. Vi plockade undan de bröllopsgrejer som hade någon egen plats, och allt resten blev i en låda som ingendera av oss ens rörde på flera månader. Jag var så glad över att planerandet och fixandet äntligen var över! Jag behövde ingen artikel som berättade för mig hur jag skulle bli av med abstinensen då man inte längre hade bröllopsgrejer att fixa! Det bästa som fanns var att få göra absolut ingenting alls. Och kunna prata med Per, och andra människor, om vad som helst. Och kunna umgås med Per, och ha tid för riktig fritid. Jag saknade faktiskt inte bröllopsplanerandet alls. Jag var bara lycklig över att det var över!

Wedding favours
Det här var också en sak vi fundera kring länge, och ändrade oss säkert 10 gånger. Det slutade med att vi valde att inte ha något sånt. Vi kände att vi inte ville spara på en massa andra grejer i vår budget för att försöka ha plats för små gåvor till alla våra gäster. Vi tyckte också båda att om vi skulle vara gäster på ett bröllop/annan fest så skulle vi inte förvänta oss att få en gåva då vi dessutom redan blir bjudna på fest och god mat. Jag har inget ont att säga om den traditionen, men jag känner inte heller att den är speciellt viktig. Visst är det en fin tanke, men vi valde bort den för att vi inte hade råd, och för att vi kände att den var väldigt onödig, speciellt i och med att vi redan bjuder på annat.

X3Ms 20-årsfest

Igår var vi på Radio X3Ms 20-årsfest och hade roligt och lyssnade på bra musik!

När vi kom hem var Alma inte helt säker på att hon skulle förlåta oss för att vi varit borta, och hon måste vara hos en av Pers bekanta. Fast alla foton från kvällen sa att hon nog haft det mer än bra hos hundvakten. Idag är hon ännu lite skeptisk, men måste såklart ändå gosa. Hon har alltid så svårt för att bestämma sig om hon ska vara sur, eller om hon vill gosa.

Idag är jag förkyld. Jag har känt mig småförkyld hur länge som helst, och har till och från mått riktigt dåligt, men förkylningen har liksom inte brutit ut ordentligt. Men nu är jag förkyld. Såklart då jag har så mycket att göra resten av veckan.

Det vi valde bort

Eftersom vi själva inte varit på speciellt många bröllop i våra liv visste vi inte heller exakt vad de "måste" innehålla. Det gjorde det kanske också enklare för oss att göra det till vår fest, och forma den efter vad vi ville ha med, och hoppa över saker vi inte ville ha eller inte kände oss bekväma med.

Eftersom jag har problem med stora folksamlingar, att vara i centrum, och såna saker, så fanns det sånt jag helt enkelt inte ville. Per var helt okay med att lämna bort sånt jag inte var bekväm med, så det var inget problem. Till en början var jag orolig över vad våra gäster skulle tycka om att vi lämnade bort vissa grejer, men ju närmare bröllopet kom, desto mindre brydde jag mig. Det här var vår dag, och vi gjorde dagen till en dag vi skulle tycka om och ha roligt på.
Fotograf Julia Lillqvist (www.julialillqvist.com)
Här är några saker jag kan komma på att vi valde bort.

Solosång eller annat extra i kyrkan - Vi ville hålla vigseln så kort som möjligt. Utöver en dikt/text Eifos läste hade vi inget annat extra. Det är kanske inte superovanligt, men jag vet att många brukar ha sång under sin vigsel. Vi valde också att inte ha med en psalm i början, men det sa i alla fall vår präst att de flesta par idag väljer bort.

Första dansen - Jag HATAR att dansa. Jag tror jag under högstadiet och gymnasiet lyckades vara borta från alla förutom en eller två gånger vi skull dansa under gymnastiktimmarna. Och då var det för att schemat hade ändrats i sista minuten. Det är något jag är så otroligt obekväm med. Vi kom överens om att kanske dansa under bröllopet. Men till slut hade vi så ont om tid under veckan vi gifte oss att vi knappt hade tid att välja ut en låt, och vi hann aldrig öva. Därför valde vi sen att hoppa över det. Det fanns några som förväntade sig att vi skulle dansa, och också frågade när det skulle bli, och så vidare. Men utöver det var det inte många som verkade bry sig allt för mycket att det uteblev. I programmet hade vi också nämnt mitt hat för att dansa, vilket jag tror gjorde att många var förberedda på att det inte skulle bli av.

Kasta buketten/strumpeband - Jag vet att det är något som är rätt vanligt på bröllop här, men jag vill minnas att jag läst att det är en relativt ny tradition här. Inget strumpebandskastande i och med att jag inte hade ett, och för att jag tycker det är rätt, ja, nästan obehaglig tradition. Det känns väldigt intimt för mig, och jag skulle troligen varit så obekväm att jag skulle mått dåligt. Buketten ville jag helt enkelt inte kasta. Jag kände inte för att först betala 70-80€ för en fantastisk blombukett, och sen bara kasta den! Min bukett är på tork hos mamma och pappa. Jag hoppas den blir snygg, så jag kan skaffa någon fin glaskupa till den och spara den i många, många år!

Morgongåva - Vi valde att inte ge varandra presenter dagen efter bröllopet. Vi kände att det inte var något vi prioriterade, och vi hade redan lagt en hel del pengar på bröllopet. Vi kan helt enkelt ge gåvor till varandra någon annan gång, för just vid bröllopet behövdes alla pengar till andra saker.

Efternamn - Inte helt ovanligt, men jag valde att behålla mitt eget efternamn. Vi har i dagsläge inte bestämt vad vi skulle vilja att eventuella barn har för efternamn, vilket är en av orsakerna till att jag behöll mitt. Det är också en stor del av min identitet, och jag kände inte att jag ville byta. Samma gällde Per. Jag kan tänka mig att ta dubbelnamn senare, om det är så att vi skaffar barn och väljer att de ska få Pers efternamn. Men i så fall är det ändå möjligt att jag använder bara mitt eget "till vardags", också fast jag har dubbelnamn "i verkligheten". Men vi får se. Det är också möjligt att eventuella barn får mitt efternamn.

Fotograf Julia Lillqvist (www.julialillqvist.com)

BetteBox oktober 2017

I lördags kom månadens Bettebox!

Alltså, jag skulle kanske inte direkt säga att jag är besviken. Men jag är kanske inte supernöjd med den heller. Jag är åtminstone glad att jag bra betalade 16,90€ för den, och inte 18,90€.

Jag kommer använda varenda en av produkterna, och på det viset gillar jag den här boxen bättre än många tidigare. Såklart jag föredrar en som innehåller produkter jag kommer använda, mer än jag gillar en box som kanske innehåller många produkter/många produkter i fullstorlek men där jag inte har användning för nästan något.

Men till exempel ansiktskrämen tror jag att jag har exakt samma i fullstorlek, som jag inte ens hunnit öppna ännu, från en tidigare box.

Fast å andra sidan, jag ser fram emot att få pröva alla de här grejerna!

Spellistan från bröllopet

Vi gjorde ganska tidigt en Spotify-lista dit vi plockade in låtar varje gång vi hörde någon vi tänkte kanske skulle passa under bröllopet, och då någon av gästerna gav ett låtönskemål genom OSA. Per fick sen någon dag innan (men jag tror det möjligen blev gjort under morgonen innan vigseln) i uppgift att fylla ut den lite, och fixa en vettig ordning.

Utöver det lades det till en del låtar under kvällen, beroende på vad gästerna kände för att lyssna på och dansa till.

Här är spellistan.

Kasnäs badhotell

Efter bröllopet ville vi gärna övernatta på något lite finare ställe. Tyvärr är utbudet av hotell och liknande på Kimitoön inte väldigt stort, och vi ville inte åka så långt då vi ändå behövde tillbaka  till ön följande dag. Därför valde vi Kasnäs badhotell, och en av deras sviter.

Klockan var runt halv 1 då vi kom dit, men vi bestämde oss ändå för att bada både bastu och bubbelbad. För liksom, varför inte? Sen åt vi rester vi hade fått med oss från festen. Vi var SÅ hungriga, för vi hade liksom inte hunnit äta ordentligt tidigare under kvällen.










Skulle vi varit där längre, eller inte haft tider att passa på söndagen, så hade vi nog passat på att simma och gå på spa också. Men tyvärr hann vi inte det, vilket var lite synd.

Lite mer om då vi var i Kasnäs hittar ni här.